Domaine Bonneau du Martray. Frankrike, Bourgogne, Pernand-Vergelesses

Bourgognegigant med 1200-åriga anor

Historia

År 775 donerade Karl den Store sin vingård till Saint-Andoce-munkarna i Saulieu som kompensation för att deras kloster förstörts – de kom sedemera att äga egendomen i över 1000 år. Efter franska revolutionens härjningar köptes de ägorna som är dagens Bonneau du Martray år 1791 av Francois Ray på en auktion och såldes sen snabbt vidare till Simon Very. Simons dotter Marie-Eugénie kom att gifta sig med Charles Bonneau du Martray (ättling till Nicolas Rolin som grundade Hospice de Beaune 1443). Hennes hemgift var vingårdar i Pernand-Vergelesses, Aloxe-Corton och Volnay. Deras gemensamma son Marie-Eugène Bonneau du Martray kom bli en nyckelfigur i egendomens historia då han med stark hand lät den gå oskadad genom krig och phylloxera och när hans son René (född 1886) axlade manteln fick även han sin beskärda del genom två världskrig, som han kom att lida av fysiskt resten av sitt liv. Han fick heller inga egna barn och när han dog testamenterade han allting till sin niece Alice Colonna de Giovellina som gift sig med Jean le Bault de la Morinière. Jean anlände till gården 1969 och det är tack vare hans idoga arbete som Bonneau du Martray kom att nå internationell berömmelse. Han rustade upp gården och tog dåtidens nya teknik till vineriet och belönades snart genom att hyllas som en av de bästa i hela Bourgogne.

Jeans egen son, Jean-Charles, anslöt sig till arbetet 1994. Han satte sin tydliga prägel på vingårdsarbetet genom att först konvertera Bonneau du Matray till ekologisk odling år 1997 för att därefter ta steget längre genom att börja följa biodynamiska principer år 2004. Den fullständiga biodynamiska konverteringen var klar 2011. Från Karl den Store, via kyrkans munkar och familjen le Bault de la Morinière har Bonneau du Matray de senaste 1200 åren passerat få ägare och har en imponerande repertoar. Det här är verkligen ett av Bourgognes allra största och mest mytomspunna namn. Först 2017 kom domänen att byta ägare på nytt då Stan Kroenke (ägare av bland annat Screaming Eagle, The Hilt och Jonata i Kalifornien) klev in som den femte ägaren i historien. Den dagliga driften sköts idag av Armand de Maigret och Thibault Jacquet som under sig har samma team som under Jean-Charles tid, nämligen vingårdsansvarige Fabien Esthor (som haft positionen sedan 2003) och vinmakaren Emmanuel Hautus (anställd sedan 2011).

Vingårdar

Själva källaren ligger i Pernand-Vergelesses, men domänens vinrankor växer på Corton-kullen. Ägorna omfattar 11,09 ha varav 9,5 är planterad med chardonnay och ger upphov till Corton-Charlemagne Grand Cru, övriga 1,59 ha är planterade med pinot noir för Corton Grand Cru. Man är den största ägaren av en enskild del av vingården, men sedan 2018 hyr man ut 2,8 hektar till Domaine de la Romanée Conti vilket gör att den egna produktionen sjunkit till 6,7 hektar (då vissa av vingårdsdelarna också är under omplantering). Tillgången på Bonneau du Martrays eftertraktade flaskor sjönk därmed 25-30% i samband med att årgång 2019 släpptes. Thibault Jacquet hyllar beslutet då det gett egendomen mer tid att fokusera på de återstående hektaren – bland annat eftersom de har sex anställda per hektar istället för gängse normen en anställd per hektar. Bonneau du Martrays rankor på Cortonkullen växer i väst- och sydvästläge på ca 350 meter över havet och stockarna har en medelålder på runt 45 år. Corton är den enda västligt exponerade Grand Cru’n i Bourgogne vilket ger den solexponering under stor del av dagen. Jordmånen är kalkrik märgel för chardonnay och järnrika jordar för pinot noir. Chardonnay planteras på 16 olika vingårdar som var och en vinifieras separat. De högsta lägena ger vinerna de blommiga tonerna medan de mellersta lägena ger kraft och de lägsta bidrar med fruktighet. Bonneau de Martray odlar helt biodynamiskt sedan 2011 (och certifierades 2014). Alla flaskor som numera lämnar källaren från 2019 har chip i framsidesetiketten som kan läsas av med en smart telefon, för att bekräfta äktheten och för att ge information om det specifika vinet.

Vinifikation

Druvorna skördas givetvis för hand och transporteras snabbt till vineriet där jäsningen sakta påbörjas, oftast i ståltank för vita men även i öppna kärl för de röda. Därefter tappas vinet över på ekfat där det genomgår malolaktisk jäsning och sedan stannar kvar för ytterligare lagring. Man använder sig av ca 1/3 nya fat. De vita vinerna lagras i ekfat i 12 månader plus 6 månader i ståltank. De röda lagras i ca 18 månader i ekfat beroende på årgång. Man filtrerar ej vinerna.