2021 Chablis 1er Cru Montmains, Domaine Pinson

Egendomen Pinson har hållit till i området mellan Vaillons och Montmains i Chablis sedan 1640. Chablis är, som bekant, en region som är känt för sin förhistoriska och fossilrika jordmån och vinerna man producerar har inga andra likar i vinvärlden men det är få andra producenter i området lyckas visa upp en så distinkt saltig mineralitet som Pinson. 300 år efter att familjen började odla i Chablis – år 1940 – tog Louis Pinson över rodret. Louis kom att bli den som verkligen satte Pinson på kartan, bland annat genom att vara en av de första att sälja vin till konsument eftersom de själva började buteljera sina flaskor. Idag drivs egendomen av Charlène Pinson och hennes pappa Laurent. Pinson gör viner från flera lägen i Chablis. De äger 14 hektar i hjärtat av Chablis; från enklare AOC viner till de mer komplexa Premier Cru-lägena bland annat Mont-de-Milieu, La Fôret och Montmains (man äger gårdar i 6 olika premier cruer) till det världsberömda Grand Cru-läget Les Clos. Far och dotter ser sig inte bara som vinodlare utan som beskyddare av den historiska jorden i Chablis. De arbetar utan insektsmedel och ogräsmedel och plogar jorden för att tvinga rankorna att växa sig allt djupare. Alla druvor skördas för hand.

Likt Bordeaux har även Chablis en vänstra och en högra strand där de klimatmässiga skillnaderna ger skrud åt dess viner. Den vänstra stranden (den utan Grand cru-vingårdar) är något svalare och vindutsatt medan den högra stranden generellt sett har bättre sydlig exponering samt något varmare klimat vilket i sin tur resulterar i ”kraftigare” viner.

Montmains utgör tillsammans med Butteaux och La Fôret en trio av totalt 118 hektar på vänstra sidan om floden Serien – tillsammans går de under paraplynamnet Chablis Montmains AOC. Men Montmains har också ett individuellt premier cru-läge; Montmains Premier Cru. Läget, som ligger väldigt nära floden, producerar generellt de slankaste och mest syradrivna vinerna av de tre medan Butteaux med sin sydliga exponering och varmare toppjordar (dominerade av vit lera) generellt sett är den mest kraftfulla. Innästlat mellan dessa två finner vi La Forêt som beskrivs som den komplexa kombinationen av sina två grannarna. Namnet Montmains kommer från ordet ”Montméen” eller ”Montmoyen” och förekommer redan 1537. Namnet refererar till ett medelstort berg som är lägre än sina intilliggande bergstoppar. De tre vingårdarna ligger i sydöstlig och nordöstlig exponering där de åtnjuter tidig morgonsol och ligger öppet för vindarnas piskande framfart. Montmains är det svalaste av de tre och skördas således längst in på säsongen. Jordmånen består av Kimmeridgian-jordmån med märgel och lera. Topplagret består av ett tunt lerlager som ofta antar en brun och närmast mörkröd nyans.

Vinerna från Montmains kan tyckas återhållsamma i sin ungdom men blommar ut med stor behag om det får lagras i några år. I glaset märks att läget får både sol och vind och dess viner är intensivt aromatiska och endast lätt mineraliska. Livfulla och krispiga med en laserskarp finess som börjar visa sig efter 3-4 års lagring och når sin topp runt 10-årsstrecket. Av Montmains, Butteaux och Fôrets är Montmains definitivt den mest tillgängliga medan Fôrets är den mest robusta och Butteaux mest mineraldriven.

Pinsons del av Montmains är 1,05 hektar stor och lutar i öst/sydöstlig riktning. Jordmånen är Kimmeridgian limestone med ett väldigt tunt ytskikt av grusig jord vilket ger en knivskarp mineralitet och syra i vinet. Vinstockarna är i genomsnitt 40 år gamla. I sina viner  använder Pinson endast det naturliga jästen som finns inneboende i vingården och vinet har lagrats i åtta månader på tre till fyra år gamla ekfat.

Vinexperternas omdömen

Winetable, Pär Strömberg (2024-01-18): ”Ekologiskt från klassisk Chablisproducent och toppläget Montmain. Inledande reduktiv nos, krutig och rökig av flinta och krita, läskande frisk mineralisk syra med lätt sälta. Ännu purung, syrlig och lätt outvecklad men det här är för källaren och en ståtlig framtid.”

Burghound: 93 poäng ”Spicy and floral nuances add breadth to the green apple, iodine and white pepper aromas. The more refined if less powerful flavors exude evident minerality on the markedly, even aggressively, citrus-inflected and bone-dry finale that it shaped by bright acidity. At present I suspect that the citrus character might be too much for some though I would expect it to slowly mitigate.”