Head på hemsidan:

30 juli 2024

Storlekens betydelse – vad heter de olika flaskstorlekarna?

Det kan ibland tyckas lite rörigt att hålla koll på vad de olika flaskstorlekarna kallas, och det är inte särskilt konstigt! En jeroboam i champagne är detsamma som en dubbelmagnum i Bordeaux, medan en jeroboam i bordeaux är detsamma som en rehaboam i champagne. Rörigt? Javisst! Tryffelsvinets ultimata guide hjälper dig att navigera rätt!

Lista över vinflaskstorlekar och deras namn

Varför är standardflaskan 75 cl?

Har du någonsin funderat kring varför din vinflaska innehåller just 75 centiliter av världens alla måttkombinationer? Varför inte 65, 70 eller 80 centiliter?

Det finns en seglivad (och felaktig) myt som säger att 75 centiliter luft är den mängd en glasblåsares lungor kan hålla i en utandning. Hur poetiskt det än må låta är det inte korrekt – hur klarade man exempelvis av att göra magnumflaskor?

Precis som mycket annat är det inte slumpen som ligger bakom att valet föll på just 75 centiliter – och svaret är enklare än man kan tro. Det beror helt sonika på följande:

Svaret!

Flaskstorleken standardiserades på 1800-talet när merparten av de franska vinerna såldes till England. Problemet var att de båda länderna inte använde samma måttsystem; medan fransmännen nyttjade litersystemet beställde engelsmännen sitt vin per ”imperial gallon” vilket motsvarar 4,546 liter.

Något som också spelar roll i sammanhanget är att man under samma period använde ekfat som transportmedel. Man buteljerade alltså inte vinerna i Frankrike utan buteljeringen av flaskorna skedde först på engelsk mark. Ett ekfat i Bordeaux motsvarar 225 liter som i sin tur motsvarar 50 gallons.

Detta rörde alltså till det rent kommunikativt och blev lätt således något av en inköpares mardröm. För att underlätta kalkylen bestämde vinmakarna från Bordeaux att 1 fat skall vara lika med 300 flaskor och plötsligt stämmer matematiken: 1 gallon = 6 flaskor. Ovanstående uträkning är också anledningen till att flaskor än i dag buteljeras om 6 eller 12 flaskor i en låda.

Man utgick med andra efter den tidens standardfat, det vill säga Bordeauxfaten à 225 liter. Det finns såklart mängder av fatstorlekar och flaskformer runt om i vinvärlden – standardmåttet på en flaska är dock detsamma!

Minnesramsa för flaskstorlekarna

För att lättare komma ihåg ordningen på de större flaskstorlekarna kan du använda ramsan: ”Man Jagar Rätt Mycket Sill Bortom Norge”, där varje ord representerar:

Man – Magnum
Jagar – Jeroboam
Rätt – Rehoboam
Mycket – Methusalem
Sill – Salmanazar
Bortom – Balthazar
Norge – Nebukadnessar

Påverkar flaskstorleken vinets lagring?

Ja, flaskstorleken kan påverka hur vinet mognar över tid. Större flaskor, som magnum och uppåt, har en mindre andel syre i förhållande till vinvolymen, vilket innebär att vinet åldras långsammare och kan utveckla mer komplexa smaker över tid. Därför föredras större flaskor ofta för lagring av kvalitetsviner

Tryffelsvinet tipsar

Mer spännande vinkunskap

Barolo Boys – revolutionen som delade Langhe

Barolo Boys var en grupp unga vinmakare i Langhe i Piemonte som under 1980- och 90-talen moderniserade Barolo. Till de mest kända hör Elio Altare, Roberto Voerzio, Domenico Clerico, Luciano Sandrone, Chiara Boschis och Enrico Scavino på Paolo Scavino. Med grön skörd, kortare maceration och små franska barriquer gjorde de Barolo fruktigare och tillgängligare som ungt – och fick kritikernas hyllningar. Samtidigt splittrade striden mellan modernister och traditionalister byar och familjer. Utan den hade Barolo knappast varit det vi känner idag.

Läs mer

Kabinett, spätlese och auslese – vad betyder det egentligen?

När man pratar om tysk riesling dyker orden kabinett, spätlese och auslese ofta upp på etiketten. Många tror att de beskriver hur sött vinet är, men rent tekniskt handlar de egentligen om druvornas mognadsgrad vid skörd. Ju mognare druvor, desto högre naturlig sockerhalt i musten och desto större möjlighet för vinmakaren att skapa både fylligare och mer koncentrerade viner. Det är också viktigt att komma ihåg att alla tre kategorierna kan förekomma i både torra och söta stilar, även om vissa uttryck är vanligare än andra. Här grottar vi djupare i begreppen!

Läs mer

Lär dig mer om rosévin

Från Provence till Piemonte, från blekaste lökskal till hallonsyltstoner – rosévin är långt ifrån ett enkelt sommarvin. Här reder vi ut hur det rosa vinet egentligen blir till, varför färgen inte säger ett dyft om kvalitet, och varför rosé är ett av vinvärldens mest mångsidiga matviner.

Läs mer