Den märkliga historien om hur gamay hittade hem

Philipp The Bold och hans hat mot gamay

På Tryffelsvinet är en daglig del i verksamheten att hålla koll på alla recensioner som våra viner får av vinvärldens olika vinkritiker. Det är ju inte alltid så att alla viner faller alla recensenter på läppen, men gör man då? Jo, man går vidare och hoppas på bättre tur följande årgång. Men så finns det ett intressant fall med en av vinvärldens mest kända sågningar där personen i fråga gick så hårt fram att han försökte utplåna druvan helt –  histoiren om när druvan gamay ”försvann” från Bourgogne. Föreställ dig att det är den 31 juli år 1395  och Philip the Bold, hertig av Bourgogne, har precis släppt sitt senaste påbud:

“A very bad and disloyal variety called Gameez (som gamay kallades på denna tid, Tryffelsvninets anmärkning)… And this wine of Gameez is of such a kind that it is very harmful to human beings, so much so that many people who had it in the past were infested by serious diseases, as we’ve heard; because said wine from said plant of said nature is full of significant and horrible bitterness. For this reason we solemnly command you…all who have said vines of Gameez to cut them down or have them cut down, wherever they may be in our country, within five months.”

Man kan nästan se framför sig  hur han sitter med sin gåsfjäder och skriver ner denna totala sågning och känna hans hat för gamay osa genom öronen. Hans påbud tog emellertid skruv och är anledningen till att nästan alla röda viner från Côte d’Or i Bourgogne idag görs av pinot noir, för innan december 1395 var över hade vinodlarna i regionen lytt order.

Gamay och pinot noir växte sida vid sida i Bourgogne

Innan det här såg det dock väldigt annorlunda ut och båda pinot noir och gamay sågs ofta sida vid sida i Bourgognes vingårdar. Redan på den här tiden hade munkarna förstått att pinot noir ändå var mer överlägsen i kvalitet och samtliga grand cruer i Bourgogne var planterade med just pinot noir. Det sägs att Bourgogne och Paris vid den här tiden tävlade om vilken av regionerna som gjorde de bästa vinerna och att Philipp the Bold inte tänkte låta sin osnutne nevö Charles VI vinna den striden (denna kung kom senare att gå från smeknamnet ”Charles the beloved” till ”Charles the mad”). Philipp the Bold lär därför i samband med sitt påbud till och med valt ut en särskild klon som han tyckte var extra bra och som han ansåg att bönderna borde använda. Denna klon hade klasar i formen av en kotte – alltså pineau på franska – och det lär vara anledningen till att pinot noir fick det namn den har idag.

Böndernas protester mot att gamay förbjöds

Vad tyckte bönderna om det här då? Absolut, pinot noir kanske gav viner av högre kvalitet, men det är en svårodlad druva som kräver betydligt mer omsyn än den högavkastande gamay som istället tillät bönderna att ägna sig åt bättre saker – att undvika att svälta ihjäl, undkomma militära härjningar eller att inte smittas av pesten – till exempel. Under så här svåra tider var den som sagt lättodlade OCH högavkastande gamay snarare en gudagåva. Och här nånstans dimper alltså Philipps påbud ner. Och det blev inte populärt. I Dijon klagade innevånarna så mycket att Philip fick fängsla deras borgmästare. Många såg det som att Philipp ”räddade” regionens rykte men att det skedde på bekostande av att invånarna svalt och fattigdomen ökade. Och även om man då såväl som nu kan konstatera att förbudet var en politisk katastrof så var det ett väldigt effektivt förbud – gamay lyser än idag med sin frånvaro i Bourgne, närmare 700 år senare (även om man fick återinföra påbudet 1441, 1567, 1725 och 1731 eftersom druvan började leta sig tillbaka in i Bourgogne).

Hur gamay hittade ”hem” i Beaujolais

Men vad hände då med all gamay? Jo, det fanns ju dem som inte höll med om Philips bedömning om dess skadlighet för mänskligheten. Vad som hände var att många begav sig söderut, för även om Beaujolais låg under Philipps hertigdöme var denna eftersatta (och fortfarande medeltida) del av regionen inget han brydde sig så mycket om eftersom dess viner mest dracks upp lokalt. Här hade man odlat gamay länge redan vid denna tid – Beaujolais Crun Julienas har till exempel fått sitt namn efter Julius Ceasar som sägs ha uppskattat vinerna.  Det man dock kom att förstå på riktigt nu var hur perfekt terroiren i Beaujolais var för just gamay. Det finns ingen annanstans på jorden där gamay blir så expressiv och från 1600-talet och framåt har man egentligen aldrig odlat någon annan blå druvsort här, för varför skulle man?

Och slutligen – en teori om varför Philipp hatade gamay så mycket. Det är ju inte generna det är fel på, pinot noir är dess ena föräldradruva och den är ”syskon” med chardonnay. Problemet var nog snarare val av växtplats. För just som nebbiolo och Barolo lever i symbios så behöver gamay väldigt specifika förhållanden för att bli riktigt, riktigt bra. Man kan ju kanske tänka sig att Philipp fått dricka nån sur variant som vuxit på en dålig växtplats när han surnade till och skrev sitt påbud?

På Tryffelsvinet är vi stora älskare och gamay från Beaujolais – särskilt från någon av de 10 cru-byarna som anses ge de bästa och mest lagringsdugliga vinerna.

Finns det någon gamay kvar i Bourgogne?

Det finns faktiskt en appellation i Bourgogne där gamay fortfarande är tillåtet; Bourgogne Passetoutgrains. Själva ordet ”passetoutgrains” är baserad på ett gammal dialektalt ord som betyder ungefär ”släng i allt” vilket appellerar till just traditionen att blenda olika druvsorter i samma vin.

Bourgogne Passetoutgrains är en helt egen appellation vars regler innebär att vinet måste innehålla pinot noir (minst 30 procent) och gamay (minst 15 procent), men även chardonnay, pinot blanc och pinot gris kan användas med upp till 15 procent. Själva appellationen och stilen blir allt mer ovanlig. Förr var det vanligt med så kallade ”field blends” där olika druvsorter (som exempelvis gamay och pinot noir) växte sida vid sida i samma vingård. Vinerna plockades samtidigt och jästes i samma kar. Bourgogneexperten Jasper Morris beskriver den som “den röda törstsläckaren från Bourgogne”, vilket säger en del om stilen. I sin ungdom är de ofta mörka i färgen och lätt animaliska i stilen men kan med ålder utveckla viss förfining då pinot noir-aromerna börjar ta över. De är förtjusande förföriska i alla åldrar.

Hur smakar gamay och vad skall man äta till?

En bra gamay bjuder på saftiga röda bär som körsbär, hallon och smultron,  parat med en frisk syra, mjuka tanniner och en tilltalande blommighet. Vinerna är generellt lättare i stilen, men kan ha både djup och struktur, särskilt från granitjordarna i Beaujolais cru-byar som Morgon eller Moulin-à-Vent.

Till maten? Gamay är en riktig kameleont som passar till mycket. Den fantastisk till chark, fågel (gärna kyckling eller anka), ugnsbakade grönsaker och svamp. Servera gärna lite svalt för maximal fräschör.

Text: Anna Rönngren

Källor:
Winespectator ”The Exile of Burgundy” av Ben O’Donnell
Wineark.com av Mark Faber
Läs mer: Beaujolais – upptäck Bourgognes fruktigaste vinregion

Följande text är baserad på vårt podcast-avsnitt ”Avsnitt 10: Varför försvann gamay från Bourgogne och varför är handelssystemet i Bordeaux så besvärligt?”.