Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år. När du använder vår webbsida godkänner du vår integritetspolicy.
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten.
05 juni 2025
Korkdefekt i vin – vad det är och hur du känner igen det

Vin som smakar mögel? Att ett vin är ”korkskadat” har du säkert hört talas om, men vad innebär det egentligen? Och visst har det något med korken att göra – men inte på det sätt du kanske tror. I denna djupgående text går vi till botten med vad korkdefekt är, vad det beror på, hur du kan känna det och vad du ska göra om du upptäcker det.
När vinkorken är i toppform är det få som kan argumentera för dess förträfflighet när det gäller att hjälpa ett vin gå från ungdom till mognad. Problemet är bara att det inte är alla korkar som klarar detta jobb. Även inom samma vinkartong kan de olika korkarna i lådan leda till små nyansskillnader i flaskornas kvalitet, medan de i vissa fall helt förstör vinet i flaskan genom den förhatliga korkdefekten. Det kan vara lätt att tro att ”korkdefekt” innebär att det hamnat smulor av kork i flaskan, men så är inte fallet. Ett vin med korksmulor kan vara helt felfritt – och ett vin med skruvkapsyl kan lika gärna vara korkskadat. För det handlar inte om korken i fysisk mening, utan om ett ämne som heter TCA – och det skall vi lära oss allt om här!
Vad är korkdefekt och TCA?
TCA står för trikloranisol (2,4,6-trikloranisol) – en mycket potent molekyl som är ansvarig för de allra flesta korkdefekter. Det krävs otroligt små mängder (redan 2–5 nanogram per liter!) för att vi människor ska uppfatta det. Resultatet? Ett vin som doftar fuktig källare, blöt wellpapp, unken mögel eller ibland till och med klorvatten. Fruktaromerna dämpas, vinet känns platt och livlöst.
Hur uppstår korkdefekt?
Korkdefekt – eller TCA – är en klorisolkontamination som kan orsakas av det klorinnehållande blekmedel som brukade användas vid korkbearbetning. Det är emellertid också så att korkbarkens struktur innehåller små porer som kan härbärgera klorisolbildande mikrober som alltså kan uppstå redan när barken fortfarande sitter kvar på trädet. Även om det med andra ord är i det närmaste omöjligt att helt undvika TCA-kontaminering har dagens korkindustri gjort mycket för att öka kvalitetskontroll och modifiera tillverkningsprocesserna för vinkork (bland annat genom revolutionerande och patenterade ”Diamantprocessen” som i korthet innebär att man med hjälp av koldioxid lyckas extrahera de volatila molekylerna som ger upphov till TCA).
TCA är en alltså biprodukt som uppstår när klor (eller klorbaserade rengöringsmedel) reagerar med naturliga fenoler i organiskt material – som trä, kork eller kartong. När detta sker i närvaro av mögelsporer och fukt bildas TCA. I vineriet kan det finnas i:
Naturkorkar (den vanligaste källan)
Ekfat
Träpallar
Trädetaljer i byggnaden
Kartonger och förpackningsmaterial
Förespråkarna för skruvkapsyl menar ibland att genom att försluta sitt vin med en skruvkapsyl slipper man problemet med korkdefekta viner i sin vinsamling. Men eftersom det även finns i vineriet i trä som används i fat eller olika byggnadsdetaljer i vineriet samt i kartonger, kan TCA leta sig in i vinet och förstöra ett helt fat eller en tank. Detta gör att “korkskador” även kan förkomma i flaskor med skruvkork, i petflaskor eller i bag-in-box förpackningar, även om det är mindre vanligt.
Hur vanligt är korkdefekt?
Olika källor anger att mellan 1–4 % av alla viner globalt är påverkade av TCA – vilket gör det till en av de vanligaste defekterna i vinvärlden. Vinmakare jobbar idag med allt mer sofistikerade metoder för att undvika TCA: man steriliserar korkar med ånga, använder alternativa förslutningar och håller extrem hygien i vineriet. Även om dagens korkindustri har tagit stora steg för att få bort defekta korkar är det svårt att helt kringgå problemet.
Hur känner du igen korkdefekt?
- Doft: Unken lukt som påminner om fuktig källare, blöt kartong eller mögel.
- Smak: Brist på fruktighet, platt smakprofil och ibland en bitter eftersmak.
Det är viktigt att notera att korkdefekt inte syns med blotta ögat och att korksmulor i vinet inte är ett tecken på defekt
Lita på näsan – doftar det instängt och unket är det stor sannolikhet att vinet är defekt. Det är inte farligt att dricka, men det är inte som det ska vara. Skicka tillbaka flaskan på restaurang, eller ta med den tillbaka till Systembolaget. De känner väl till TCA-problemet och ersätter dig gärna.
Kuriosa: Vissa plaster, särskilt polyvinylklorid (PVC), har visat sig kunna absorbera TCA från vin. Genom att placera PVC-baserad plastfolie i det drabbade vinet kan en del av TCA:n bindas till plasten, vilket minskar den oönskade doften. En studie från Institut Scientifique de la Vigne et du Vin (ISVV) i Bordeaux visade att plastfolie kunde reducera TCA-nivåerna med upp till 82% efter 24 till 48 timmars kontakt med vinet. Det är dock viktigt att notera att denna studie använde en specifik typ av plastfolie, inte nödvändigtvis den som finns tillgänglig i vanliga hushåll. De flesta hushållsplastfilmer är tillverkade av låg densitet polyeten (LDPE), som inte har samma förmåga att binda TCA som PVC. Därför kan resultaten variera beroende på vilken typ av plastfolie som används. Även om metoden kan minska TCA-doften, finns det rapporter om att den också kan ta bort positiva aromer och smaker från vinet, vilket kan leda till en mindre njutbar vinupplevelse. Metoden kräver att plastfolien är i kontakt med vinet under en längre tid, vilket kanske inte är praktiskt i alla situationer. För den nyfikne vinälskaren kan det vara en intressant experimentell metod att prova hemma, men det är ingen garanterad lösning för att rädda ett korkdefekt vin. Om du misstänker att ett vin är korkdefekt är det oftast bäst att returnera flaskan till inköpsstället för ersättning.
Vill du läsa mer om andra defekter: Läs även vår guide ”Introduktion: Defekter i vin”
Text: Anna Rönngren
Källor: Olika slagord på Oxford Companion to Wine + corklink.com + diam-closures.com
Tryffelsvinet tipsar
Lär dig med om vin
Lär dig mer om rosévin
Från Provence till Piemonte, från blekaste lökskal till hallonsyltstoner – rosévin är långt ifrån ett enkelt sommarvin. Här reder vi ut hur det rosa vinet egentligen blir till, varför färgen inte säger ett dyft om kvalitet, och varför rosé är ett av vinvärldens mest mångsidiga matviner.
Läs merVarför doftar vissa rieslingviner petroleum?
Petroleum, bensin, fotogen – kärt barn har många namn, men i vinvärlden är det ofta just petroleum som används för att beskriva den karakteristiska doften som kan utvecklas i vissa rieslingviner. Men vad är det egentligen som orsakar denna arom, och varför uppstår den främst i riesling?
Läs merVinlusens framfart: en katastrof som förändrade vinvärlden (och hur vi räddade vinet)
Den lilla vinlusen phylloxera är ansvarig för en av vinvärldens mest förödande kriser. Under 1800-talet ödelade den miljontals hektar vingårdar i Europa – och effekterna märks än idag. I denna artikel får du veta hur katastrofen började, varför lösningen blev ympning, och vilka vingårdar som än idag står oympade.
Läs mer