Pinotage 100 år – dåtid, nutid och framtid

När man talar om Sydafrikas unika vinidentitet är det omöjligt att inte nämna pinotage – druvan som i år fyller 100 år. Den skapades 1925 av professor Abraham Izak Perold vid Stellenbosch University, genom en korsning av pinot noir och cinsault (som då gick under namnet hermitage i Sydafrika) och därav namnet: pinot + hermitage = pinotage. Tanken var att kombinera pinot noirs elegans med cinsaults robusthet och tålighet. Resultatet blev en druva som från början var svårhanterlig, men som med tiden utvecklat en alldeles egen personlighet och blivit snudd på Sydafrikas nationaldruva.

Dåtid – de första 50 åren

Abraham Perold och druvans födelse

1924 Abraham Izak Perold, anlände som den första professorn i vinodling på Stellenbosch universitet. 1925 planterade han de första fyra fröerna av sin korsning i jorden i universitets trädgård i Welgevallen Experimental Farm och glömde sedan bort dem.

Räddningen av plantorna

1928 lämnade Perold universitet för ett jobb på en vingård och trädgården växte i stort sett igen. Universitet skickade personal för att städa upp den röriga trädgården men en ung man vid namn Charlie Niehaus råkade just då befinna sig i krokarna. Han visste om experimentet med korsningen och räddade plantorna från sin död. Plantorna flyttades till Elsenburg Agricultural College under Perold’s efterträdare, CJ Theron.

De första vinerna och tidiga utmaningar

1935 ympade Theron rankorna på nya etablerade rotstockar (Richter 99 and Richter 57). Perold besökte ofta Theron för att se resultatet av experimentet och tillsammans valde de ut den bäst presterande rankan för vidare fortplantning och den döptes till Pinotage. Det första vinet på pinotage gjordes 1941 vid Elsenburg Agricultural Training Institute och de första kommersiella planteringarna anlades i Myrtle Grove. Kanonkop var den första stora vingården att plantera Pinotage 1941.

De tidiga experimenten med pinotage var långt ifrån perfekta. På 1950- och 60-talen fick druvan ett lite skamfilat rykte på grund av viner med rökiga, gummiaktiga toner – ofta resultatet av felaktig vinifiering snarare än druvan i sig. Men det fanns ljuspunkter: 1959 vann pinotage sin första stora utmärkelse när ett vin från Bellevue belönades vid Cape Wine Show. Under 1970- och 80-talen började kvalitetsmedvetna producenter visa vilken potential pinotage faktiskt hade, särskilt när man arbetade med gamla stockar och höll avkastningen nere. År 1970 släppte Simonsig sitt första röda vin – och det var just en pinotage

Nutid – en mångsidig druva

Idag är pinotage Sydafrikas signaturdruva, odlad på över 6 500 hektar. Stilen är mångfacetterad:

1. Fruktiga, moderna tolkningar med bäriga toner av hallon, körsbär och plommon.
2. Kraftfulla, lagringsdugliga varianter från äldre stockar, ofta med kryddighet, choklad och en tydlig struktur.
3. Innovativa stilar såsom rosé, mousserande och till och med portvinsliknande dessertviner.

Många klassiska Sydafrikanska producenter – så som Simonsig –  har gjort sig kända för klassiska, högkvalitativa pinotage, medan yngre vinmakare (som David & Nadia Sadie) experimenterar med elegans och friskhet – ibland i nästan burgundisk anda. Internationellt har pinotage fortfarande en polariserande status, men de bästa exemplaren övertygar även de mest skeptiska kritikerna.

Framtid – vart är pinotage på väg?

De senaste årtiondena har visat att pinotage har en tydlig plats på den internationella vinscenen, men framtiden formas nu av hållbarhet, terroir och diversitet. Klimatförändringarna gör druvan än mer relevant, eftersom den är tålig mot värme och torka. Vi ser också en växande nyfikenhet på en mer terroirdriven pinotage, där specifika vingårdar lyfts fram på samma sätt som man gör med cabernet sauvignon i Stellenbosch eller syrah i Swartland.

Morgondagens pinotage är sannolikt både mer elegant och mer ursprungstrogen – ett vin som både berättar om Sydafrikas historia och pekar mot dess framtid. Vem vet, om ytterligare 100 år kanske världen ser pinotage inte bara som Sydafrikas egen druva, utan som en självklar klassiker i vinvärldens gemensamma arv.

Text: Anna Rönngren och Emil Wetterlind Hofgård

🎧 Lyssna mer

Följande text är baserad på vårt podcast-avsnitt ”Avsnitt 19: Hur påverkar ekfat vinet och allt du inte visste att du ville veta om pinotage”