Domaine Trapet. Frankrike, Bourgogne/Alsace

Biodynamisk klassiker med känsla för framtiden

Familjen Trapet har funnits i kommunen Gevrey-Chambertin i sju generationer och är ett av de tyngsta namnen i området med sina ägor i några av de bästa lägena kommunen kan uppbringa.

Historia

Domaine Trapets fina arv och utmärkta anseende finns med ända sedan starten år 1859 då Louis Trapets son Arthur Trapet köpte de första village-vingårdarna i Gevrey och man har varit en viktig faktor sedan dess. Redan 1920 var man en av de viktigaste vingårdsägarna i Bourgogne (man var på denna tid den största enskilda ägaren i Grand Cru-läget Chambertin). Fram till 1960-talet var man den finaste druvodlaren som försåg de stora négociantfirmorna Maison Leroy och Maison Joseph Drouhin, men efter 60-talet sadlade man om och började buteljera sina egna viner.

Förutom sina välkända vingårdslägen har Domaine Trapet spelat en viktig roll i Bourgognes historia. Några år efter egendomens grundande slog nämligen vinlusen till med förödande konsekvenser i hela vinvärlden. Inga insektsmedel bet på den fruktade skadeinsekten och förödelsen var total. Louis Trapet var säker på att ympning av rankorna skulle vara botemedlet men eftersom detta var förbjudet vid tidpunkten valde han att göra det i smyg i nattens mörker. Detta skulle visa sig vara räddningen – inte bara för Domaine Trapet utan för hela Bourgogne. Under många år var nämligen Domaine Trapet en av få egendomar som kunde förse Hospice du Beaune med vin, och därmed inbringa pengar. År 1888 tilläts slutligen ympning av franska rankor på amerikanska rotstockar som var immuna mot vinlusen och Bourgogne kunde räddas ur katastrofen.

Idag är det sjunde (och i allt högre grad även den åttonde) generationen Trapets som huserar på ägorna, och det är först i och med sjunde generationen som gården tagit sitt nuvarande namn. Under stor del av egendomens historia var den nämligen känd under namnet ”Domaine Louis Trapet”, men år 1993 delades ägorna upp i två lika delar i ett arvsskifte. Ena hälften gick del familjegrenen Rossignol-Trapet, medan resten gick till ödmjuke Jean-Louis Trapet som kom att kalla sin del för kort och gott Domaine Trapet Père et Fils. Jean-Louis visade tidigt att han, precis som sina förfäder, skulle komma att bli en av föregångsfigurerna i sin generation. Redan under 1990-talet började han nämligen att konvertera vingårdarna till biodynamisk odling (fullständig certifiering 2009). Fram till 2000-talet användes en hög andel ny ek på vingårdens toppviner, men sedan dess har andelen ny ek minskats och man har även sluta filtrera vinerna – allt i syfte att uppnå en transparent känsla för terroir i samtliga viner. Med sin ödmjuka framtoning och stora kunskaper om vinodling har Jean-Louis och hustrun Andrée uppnått en stor respekt bland andra vinodlare och vinälskare världen över. Idag är Trapet bättre än någonsin och har ett flertal spännande nya viner i sin portfölj som samsas fint med de klassiska ursprungen – en producent med fötterna i den klassiska myllan med blicken riktad mot framtiden. Med en allt större involvering från parets söner Luis och Pierre kan man redan skönja en ny vitikulturell revolution med högre uppbindning än någonsin tidigare och nya planer för familjens fantastiska vingårdslägen.

Vingårdar

Domänen förvaltar över ca 12 hektar i Bourgogne men har även mark i Alsace. I Bourgogne producerar man Passetoutgrains, Bourgogne Blanc, Bourgogne Rouge, Les Meix Fringuet, Marsannay två olika generiska Gevrey-Chambertin (där Ostrea kanske är egendomens mest kända vin), tre olika Gevrey-Chambertin Premier Crus (Petite Chapelle, Clos Prieur och Capita) och de tre Grand Cruerna Le Chambertin, Les Latricières och La Chapelle – samtliga belägna i kommunen Gevrey-Chambertin. Dessutom gör man en Marc de Bourgogne (som framställs genom destillering av pressrester från vinframställning och kan jämföras med den italienska spritsorten Grappa).

Sedan några år tillbaka har man inlett ett arbete med att konvertera sina rankor till uppbindningssystemet ”echalas” – som kan översättas till ”stöttade rankor”, där rankorna binds upp längs dessa höga stavar och formas till formen av en båge längst upp; en så kallad corbeille. Metoden är särskilt vanlig i Côte-Rôtie, Priorat och Mosel och innebär att varje ranka får växa alldeles nära en hög påle i marken – inga vajrar används utan de utskickande skotten knyts mot pålen under sommaren. Rankor som växer på detta sätt tenderar att utvecklas annorlunda och druvorna får  stora fördelar genom bra ventilation och ett naturligt skydd mot solen. Uppbindningstekniken passar enbart vissa druvsorter, men är särskilt fördelaktigt i vindiga områden och i branta vingårdar, och blir allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen då den också ger ett bra skydd vid torka. Ofta, som i Trapets fall, kombineras echalas-uppbindning med högdensitetplanteringar, det vill säga en extra hög andel rankor per kvadratmeter. Hos Ttrapet har man närmare 11,000 rankor per hektar. Högdensitetsplanterinar leder till konkurrens mellan klasarna, särskilt i näringsfattiga jordmåner, vilket leder till färre klasar per ranka. Även druvorna inom varje klase blir mindre och mer koncentrerade vilket ger druvor med högre kvalitet. Den stora mängden rankor per kvadratmeter kompenserar ofta för det minskade antalet klasar per ranka. Den initiala kostnaden för detta är mycket hög, kräver en större vattentillgång och mer arbete i vingårdarna, men ger stora effekter på kvalitet på druvorna. År 2020 var 7 av 12,5 hektar konverterade, framförallt samtliga av grand cru-lägena.

Echalas-uppbindning (Foto: Jamie Goode)

Vinifikation

Trapet har arbetat biodynamiskt sedan 1998 och skörden sker helt manuellt med sortering både i vingården och i vineriet. Numera används en relativt hög andel hela klasar vid jäsningen. Andelen varierar utifrån årgångens förutsättningar, men generellt används 50-100% hela klasar till grand cru-vinerna, 30-50% till premier cruerna och något mindre till kommunvinerna. Alkoholjäsning och maceration sker i öppna, temperaturkontrollerade cementtankar i upp till 19 dagar. Därefter tappas vinet i ekfat för lagring och malolaktisk jäsning. Andelen ny ek varierar från läge till läge men Grand Cru-vinerna får ca 50% ny ek, premier cru ca 30-40% och 20-25% för kommunvinerna. Efter den malolaktiska jäsningen provas vinerna läge för läge och tappas tillbaka i ekfat. Vinerna lagras totalt i 11-18 månader, kortast tid för village-vinerna och längst tid för Grand Cru-vinerna.

William Kelley på The Wine Advocate om Trapet (2022): ”I’ve written before about the ongoing renaissance at this Gevrey-Chambertin benchmark. Energized by the increasing involvement of his sons, Pierre and Louis, Jean-Louis Trapet has initiated a viticultural revolution: in 2020, fully seven hectares of the domaine’s holdings were converted both to échalas and to higher trellising stakes and wires, depending on the steepness of the slope. Since then, changes have been rolled out in other parcels too. And given the extent of Trapet’s holdings in prime climats, that means that the walk from Morey-Saint-Denis to Gevrey-Chambertin suddenly looks rather different. In the cuverie, winemaking continues to be very classical, with important percentages of whole clusters. There are more smaller cuvées too, including a Gevrey-Chambertin 1859, from old vines in lieu-dit Champerrier, and a bottling of Gevrey-Chambertin 1er Cru Aux Combottes. The 2020 vintage has turned out brilliantly here: as elsewhere along the Côte, the wines are more primary than their 2019 counterparts at the same stage, and more tightly wound, displaying deep, saturated hues, vibrant cores of fruit and ripe tannins. Without being in the least austere, they’ll require some patience to realize their potential—but what potential!”

Domaine Trapet i Alsace

Att en Bourgogneproducent också gör vin i Alsace hör inte till vanligheterna, men i Trapets fall är kopplingen tydlig. Jean-Louis hustru Andrée har nämligen sitt ursprung i just Alsace där hon var den enda barnet i familjen. Hennes kärlek till sitt ursprung gjorde att familjen Trapet utan att tveka tog över dessa ägor, bestående av 15 hektar, från Andrées föräldrar och lät en av sina söner ta över rodret. Känslan för familjeplikt växte sig snart till en passion som yttrar sig i viner med superb renhet i frukten, hög densitet och balans som mynnar ut i delikata runda viner. Man är medlemmar i Renaissance des Appellations som grundades av Nicolas Joly. Det är en grupp för vinmakare som hängivit sig åt att skapa viner med stor ursprungstypicitet och hög kvalitet enligt strikta organiska/biodynamiska tillvägagångssätt såväl i vingården som i vineriet.

Här produceras vinerna Schoenenourg Riesling Grand Cru, Schlossberg Riesling Grand Cru, Sporen Riesling Grand Cru, Sporen Gewürztraminer Grand Cru, Sonnenglanz Pinot Gris Grand Cru, Sonnenglanz Gewürztraminer Grand Cru, Beblenheim Riesling, Beblenheim Gewürztraminer, Riquewihr Riesling, Riquewihr Gewürztraminer, Ox Auxerrois, Ambre Gewürztraminer Macere, Chapelle 1441 och Crémant d’Alsace.

5 ”snabba” med familjen Trapet

1 . What is your favorite time of the year in the vineyards?
”every season is exciting. Winter for personal introspection, spring for the rebirth of nature, summer for sharing with the teams, autumn for the pleasure of time in the cellar.”

2. What is your favorite part of being a winemaker?
”the contemplation of the completion of nature’s work”

3. What is your least favorite part of being a winemaker?
”Administration…”

4. If you had to describe the style of your winemaking with just one sentence – what would it be?
”Respect for place and time…”

5. Which of your own wines would you bring to a deserted island, and why?
”Chambertin and also Schoenenbourg for the time…  Robinson Crusoe, after being shipwrecked, lived for 28 years on his island.”