Vinårgångar i Sydafrika

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behlöver veta om de senaste vinårgångarna i Sydafrika

Det går inte att tala om vin utan att prata om vädret. Temperatur, nederbörd och vindar kommer att påverka det vi häller i våra glas och det spelar ingen roll hur tekniskt avancerade vi människor blir – i slutändan kan vi aldrig påverka vädrets makter. Här har vi samlat matnyttig information om väderförhållandena i Sydafrika de senaste åren och hur det påverkat vinernas kvalitet.

2022

Årgång 2022 är ännu för ung för att riktigt kunna berätta hur vinerna kommer arta sig (då många av de röda fortfarande ligger och lagras) – men de initiala uppfattningarna har vart överhängande positiva. Överlag är det en något mindre årgång i Sydafrikanska mått mätt (men fortfarande över genomsnittet de 5 senaste åren) och den har definierats av sin något svalare temperatur som i genomsnitt försenade skördedatumen med mellan 10 till 14 dagar.

Vintern var var perfekt och det svala vädret tillät rankorna att gå i dvala tidigt. I de högt belägna områdena föll det snö medan man i de resterande delarna fick över genomsnittliga nivåer av regn vilket bättrade på förutsättningar att bygga upp grundvattenreserver inför den kommande växtsäsongen. Knoppningen började tack vare en kall vår mellan 1-2 veckor senare än vanligt och till skillnad mot tidigare årgångar så stördes den inte av regn/blåst och den resulterande skörden var därför överlag mer konsistent och utan problem som millerandange och dålig fruktsättning.

Temperaturökningen inför sommaren skedde försiktigt men i december/januari kom höga temperaturtoppar och rejält med solsken som på sina ställen skadade skörden. Överlag spås det att årgången blir högkvalitativ, men möjligen utan delar av lagringsdugligheten som de tidigare (och mindre) årgångarna har haft.

2021

Årgång 2021 är en bra till excellent årgång som började med en sval och mycket blöt vinter – som hjälpte till med att återställa grundvattennivåerna efter flera årgångar med förhållandevis allvarliga problem med torka. Det svala vädret fortsatte in i våren och resultearde i försenad knoppning samtidigt som regnet skapade en överhängande risk för röta och sjukdomar i vingårdarna. Utöver regnet så slog även frost till i det svalare områdena – något som huvudsakligen påverkade de yngre rankorna i vingårdarna. Dock så klarade man sig förhållandevis lindrigt undan frosten och blomning och fruktsättningen var i det stora hela bra.

Sommaren fortsatte i det svalare tecknet och detta resulterade i viss problematik med att uppnå fenolisk mognad i det röda druvorna – men en skörd som försköts några veckor lyckades i slutändan uppnå mognad. Den långsamma växtsäsongen inducerad av de låga temperaturerna är något som generellt sett har hyllats av såväl journalister som av vinmakarna – då långsam mognad generellt sett associeras med starkare färg och större smakspektra. De resulterande vinerna var av superb kvalitet och de vita har en intensiv aromatik och uppfriskande syra medan de röda och mörka och intensiva med såväl bra tanninstruktur som fenolisk mognad. Dessutom kom årgången som något av en lättnad efter flera små årgångar – och 2021 är faktiskt hela 9% större än föregående årgång (med icke-försämrad kvalitet – värt att bemärka).

2020

Den stora Covid-årgången, som sina svårigheter till trots är en exceptionell årgång som definieras av sin något mindre skörd och den välbalanserade, om än varma sommaren. Årgången började tidigt med en varm vår som ledde till väldigt lyckad knoppning och blomning. Sommaren var något varm med kontinuerlig blåst som såg till att druvorna hölls fria från sjukdomar och röta. Problemen med torka var inte jätteallvarliga – först när det närmade sig skörd led vissa rankor av vattenstress – men mindre mängder regn kom och lättade stressen och därmed tillät att druvorna mognade fullt ut. Dock ledde regnet till viss uppkomst av röta och sjukdom – något som många producenter fick kämpa hårt med för att få en så hälsosam skörd som möjligt.

2019

Årgång 2019 är stundvis en problematisk årgång i Sydafrikas mer väderberoende områden och stor vikt ligger på att köpa vin från rätt producenter. Vintern var mildare än vanligt och stora mängder regn föll. Dock var regnet inte riktigt nog för att kompensera för torkan som plågat många av landets vingårdar de senaste åren. Den ovanligt varma vintern ledde till tidig knoppning som sedan avbröts av kyla vilket i sin tur resulterade i ojämn knoppning samtidigt som on/off-regnskurar gjorde att hotet av röta var konstant närvarande. Sommartemperaturerna var dock initialt skyhöga innan temperaturen föll – vilket resulterade i att röda druvor på sina ställen hade svårt att mogna. Under skörden stred man mot regn och svalt väder men i slutändan lyckades de duktiga producenterna att producera exceptionella viner – men i ganska små volymer. De producerade vinerna definieras av sin något lägre alkoholhalt och något mer syradrivna stil. Sannerligen en årgång för den mer franskofila vindrickaren.

2018

Årgång 2018 är en bra årgång i Sydafrika. Precis som i många andra länder så var det en årgång som definierades av sin varma sommar som tog med sig både torka och vattenbrist (som beskrevs som den värsta på över 100 år). Växtsäsongen började efter en ovanligt kall vinter och redan tidigt kom delar av skörden att decimeras tack vare frost (frostskadorna skedde i de svalare områdena av landet).

Den extrema torkan under sommaren resulterade i att vatten allokerades till bevattning och i många områden tilläts endast 20% av den vanliga vattenallokering. Denna extrema vattenbrist gjorde att de mogna druvorna var mindre och mer koncentrerade än vanligt. Torkan hade dock sina fördelar – man hade inga som helst bekymmer med sjukdomar och mjöldagg i vingårdarna!

2017

2017 var den andra konsekutiva årgången med vidspridd torka. Initialt förväntade man sig att såväl kvalitet och skördens storlek skulle vara sämre – men ibland förvånar moder jord oss!

Vintern var senare än vanligt, men kom i tid nog att försätta ge rankorna sin välbehövda vila. Dock var vintern torrare än vanligt och kunde därför inte återställa vattennivåerna nog efter år 2016s torka och därför tvingade producenterna att vattna ytterst noggrant.

Våren anlände tidsenligt och kombinationen av en värmefront under augusti och en kallfront under september gjorde att knoppning skedde något ojämnt. Men oktober och november kom stabilare väder med signifikant svala nätter och varma dagar som gjorde att blomning och fruktsättning vart en garanterad succé. Detta temperaturmönster i kombination med torka kom att fortsätta under växtsäsongen vilket generellt sett resulterade i att vingårdarna var vid god hälsa utan större utbrott av röta och sjukdom och som kronan på verket: väldigt koncentrerad druvmust med god fräschör på grund utav de kalla nätterna.

2016

Detta år var starten på en serie av problematisk årgångar där torka spelade huvudrollen. Jämfört med 2015 är årgång 2016 6,7% mindre – detta till trots att man hade spått att skörden skulle bli signifikant mycket mindre. I centrum av dramat kring skörduttagen står grundvattennivåerna – områden som hade fått ordentligt med regn under vintern (som Robertson och Klein Karoo) klarade sig bättre medan de större Stellenbosch, Paarl och Swartland-områdena såg nämnvärt mycket mindre skördar.

Vintern var som tidigare nämnt extremt torr – endast Robertson och Klein Karoo fick nog med regn för att återställa grundvattennivåerna. När våren väl anlände kom varmt väder som ledde till god och jämn knoppning. När det väl kom tid för blomning och fruktsättning runtomkring oktober var det på många ställen så pass varmt och soligt att rankorna inte orkade med och redan här påbörjades decimeringen av den framtida skörden. Januari var så pass soligt att delar av skörden brändes (huvudsakligen i Stellenbosch och Worcester). Skörden började i genomsnitt en vecka tidigare än vanligt och just på grund av temperaturerna var man tvungen att skörda snabbare än vanligt och avslutade därmed skörden 2 veckor innan de årliga genomsnittet.

Det torra och varma vädret hade dock också goda effekter på de mer högkvalitativa vinerna – vingårdarna var förhållandevis sjukdomsfria och druvorna var mindre och mer koncentrerade än vanligt.