01 januari 2024

Vinårgångar i Tyskland

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behöver veta om de senaste vinårgångarna i Tyskland

Det går inte att tala om vin utan att prata om vädret. Temperatur, nederbörd och vindar kommer att påverka det vi häller i våra glas och det spelar ingen roll hur tekniskt avancerade vi människor blir – i slutändan kan vi aldrig påverka vädrets makter. Här har vi samlat matnyttig information om väderförhållandena i Tyskland de senaste åren och hur det påverkat vinernas kvalitet.

Tabellen ovan kan ses som en fingervisning för årgångens generella kvalitet på en skala från 1-10, där 10 är högsta betyg. Observera att denna sida och tabell uppdateras löpande och är därför inte en fullständig förteckning. 

2023

Årgång 2023 går till historien som en av de tidigast avklarade skördarna i historien. Nyckfull väderlek ledde till extrem torka som följdes upp av veckolånga skydall som kulminerade en extremt varm sensommar med temperaturer i september som nådde 30 gradersstrecket. Detta ledde till att de flesta av landets druvsorter mognade samtidigt och landets vinodlare fick skörda nattetid och tidiga morgontimmar för att få svala druvor till vineriet så att inte musten skulle överhettas under jäsningen. Den stora utmaningen under årgången var att bibehålla druvor i fin kondition vilket ledde till stor selektering och en minskad skörd som följd. De druvor som slutligen nådde jäskaren var emellertid av exceptionell kvalitet i så gott som hela landet. Årgångens ”vinnande” druvsorter var riesling, silvaner, blå druvor och nyligen planterade piwi-druvor. Redan nu kan man se att årgångens viner är fruktrivet slanka med en finstämd syra.

2022

Årgång 2022 beskrivs av VDP som en nyansrik årgång – som definieras av det faktum att det ganska genomgående var en utmanande årgång där såväl brännande hetta och solsken kombinerades med utmanande väderförhållanden under skörden.

Växtsäsongen började med en varm vår, som i mångt och mycket undgick större frostskador. Redan i maj var det varmt och detta skapade vissa utmaningar med att tukta de väldigt vigorösa rankorna. Växtsäsongen fortgick i värmen och torkans tecken och i mångt och mycket var det de svalare vingårdarna med bra vattentillgänglighet som klarade sig bäst medan yngre och varmare vingårdar visade tecken på vattenstress. Vattenstressen var i vissa fall allvarlig nog för att avstanna druvornas mognadsprocess. Den varma och torra sommaren tog en sväng mot en blöt och sval höst där skörden blev till ett race mot klockan (dock tillät tillskottet av vatten de vattenstressade rankorna att faktiskt mogna sin frukt) – valet av skördetillfälle var av ytterst vikt då man ville balansera druvmognaden mot risken att skörda utvattnade druvor. I många områden påbörjades skörden redan i augusti och inte sällan behövde var producenterna tvungna att skörda sina Erste Lage och Grosse Lage-vingårdar innan sina andra vingårdar då dessa historiskt oftast är planterade på varmare växtplatser med sydlig orientering.

I Moseldalen producerade man mot förmodan viner av extremt klassiska mått – den extrema värmen till trots så tenderar vinerna att gå åt det mer eleganta hållet med moderat sockernivå, pigg frukt och påtaglig fräschör (genomsnittliga syra-nivåerna ligger i nivå med andra varma närliggande årgångar som 2018, 2019 och 2020). I jämförelse med de tidigare nämnda varma årgångarna så ligger den genomsnittliga sockernivåerna i musten lägre (marginellt mycket högre än i den svalare årgången 2021) vilket gör att intrycket går åt det lättare och mer mineraliska hållet. Majoriteten av de viner som producerades befinner sig i kabinett/spätlese-distriktet då den torra sommaren och varma vädret ledde till snabb mognad av druvorna. Om man skulle låtit druvorna hänga kvar allt för länge var risken allt för stor att sockernivåerna skulle skjuta i höjden och att syran totalt försvann.

I Pfalz kämpade man mot hettan under sommaren och regnet under sensommaren. Södra Pfalz klarade sig dock undan den värsta torkan. Överlag kan man dock säga att årgången är exceptionell för Pinot Noir. September-regnen hotade riesling-odlingarna med botrytis-attacker men tack vare varsamt vingårdsarbete och selektiv skörd lyckades man producera exeptionella viner på såväl den vita som röda fronten.

2021

Årgång 2021 var en sval årgång i Tyskland. I det lite varmare Pfalz skapades multifacetterade och långlivade viner av yttersta kvalitet. Under årgång 2021 var glädjen stor när det åter var dags för skördetid. Efter närmare ett decennium av varma temperaturer var 2021 en återgång till en klassisk sval årgång – något som verkligen gynnar riesling. Årgångens viner är kristallklart rena och krispigt livfulla med en extraordinär inre kraft och en finessrik syra som ramar in helheten.

I Moseldalen gjorde man vin som liknar de viner som producerades på 90-talet. Syran är hög, fruktmognaden är lägre än genomsnittligt och sockernivåerna är därefter lägre. Majoriteten av de viner som producerades gjordes i kabinett och spätlese-predikaten. Årgång 2021 är en för området och nutiden en atypisk årgång, markerad av sin relativt klassiska (svala och blöta) växtsäsong som tack vare ett varmt och fint avslut ändå lyckades mogna frukten. Vintern var förhållandevis mild och följdes av en sval och våt vår som avslutades med en rejäl frost-attack under maj. Tack vare den svala våren så vart det dock ingen större skada på skörden då knoppsättningen knappt hade börjat ännu. Den svala och blöta våren beskrevs dock av många vinmakare som en ”blessing in disguise” eftersom att den tillhandahöll rejält med vatten för den kommande växtsäsongen.

Sommaren fortsatte i svårhetens tecken med såväl regnigt som molnigt väder och under juli månad regnade det mer än de 3 senaste årgångarna kombinerat. De enorma mängder regn som föll resulterade i ganska signifikanta utbrott av röta i vingårdarna (dock inte den bra sortens röta i detta fall). Rent generellt sett påminde årgången väldigt mycket om dom som var standard för 20 till 30 år sedan. Under september var dock många vinmakare oroliga över om druvorna någonsin skulle mogna, men vädret blev dock varmare och druvorna uppnådde slutligen mognad för att sedan skördas under oktober och november månad (i genomsnitt 3-4 veckor senare än de 3 tidigare årgångarna).

Årgång 2021 kan allt som allt beskrivas som en elegantare, mer klassisk årgång som definieras av sin förhållandevis låga sockernivå, låg alkohol, höga intensitet och påtagliga syra – på grund utav detta så producerades inte någon nämnvärd mängd vin av viner ovanför spätlese-nivå och knappt några viner alls producerade med botrytiserade druvor (Delvis då årgångarna innan har producerat exceptionella botrytiserade viner som ännu inte släppts på marknaden).

I Pfalz var årgången varierad och det svalare och våtare klimatet skapade vissa problem med mjöldagg som kom att limitera skördestorleken. De färdiga vinerna är dock fantastiska för dom som gillar klassiska tyska viner – syran är hög, mineraliteten är påtaglig, frukten är något elegantare!

2020

Tredje raka varma årgången i Tyskland likt många andra delar av Europa. Wines of Germany menar att den genomgående kvaliteten i landet är mycket hög (och endast något mindre än genomsnittet de senaste 10 åren).  Precis som flera av de närliggande årgångarna började 2020 med blomning redan i maj (ungefär 10 dagar tidigare än genomsnittet) – och bara något senare led man viss förlust till frost, huvudsakligen i Franken, Sachsen, Würtemberg och Saale-Unstrut. Våren följdes sedan upp av en varm och torr växtsäsong där man på sina håll stötte på problem med torka.

Hösten beskrev som en ”turbohöst” med förhållandevis höga temperaturer som pågick hela vägen fram till september. Den homogena mognadsperioden gjorde att väldigt många druvor mognade samtidigt (huvudsakligen i slutet av augusti) – vilket skapade bekymmer på större egendomar där man inte alltid hann selektera och skörda i den ordning man hade velat. I många delar av Tyskland siktade man på att skörda på morgonen eller på natten i syfte att skörda så pass sval frukt som möjligt.

I Mosel-dalen utförde man tre skördar – en under den varma perioden när man skördade druvor för kabinett, samt för torra/halvtorra viner, en andra skörd som skedde under regnet där man skördade frukt som hamnade i de mest enkla vinerna och den tredje skörden när man skördade druvor för spätlese samt de absolut bästa torra vinerna. Överlag kan man säga att det är väldigt stor skillnad på olika kvalitetsnivåer och att årgången därför är allt annat än homogen kvalitetsmässigt beroende på hur och när man valde att skörda. Topproducenterna har dock gjort viner som kombinerar mogen fruktaromatik med fjäderlätt kropp och förhållandevis hög fräschör. Sweetspoten för årgången är Spätlese då kvaliteten är mera snarlik, samt att de ofta spelar i det lättare distriktet av prädikatet. Majoriteten av de producerade vinerna var i Kabinett/spätlese området och förekomsten av botrytis var extremt ovanlig. En väldigt liten mängd producerades i Auslese-prädikatet.

I Pfalz kände man lyckans ljus redan från våren då vegetationen växte fint och man lyckades undvika större frostskador. Knoppningen skedde ungefär en vecka tidigare än det årliga genomsnittet och växtsäsongen kom att definieras av sin värme och förhållandevisa problemfrihet. När det väl blev tid för skörd fick man skynda på då hettan riskerade att förstöra den delikata balansen hos de röda druvorna. De färdiga vinerna är mogna och hög nivå av färg- och tannin-innehåll med en välbalanserad syra.

2019

Årgång 2019 är en exceptionell årgång i Tyskland. Vinerna kombinerar hög mognad med livlig syra. På grund av årets extrema väder var det dock en allt annat än enkel årgång för vinmakarna.

Växtsäsongen började med en mycket varm vinter och odlarna fruktade att 2019 likt 2018 skulle bli ett extremt varmt år med en tidig skörd. Och första delen av 2019 var mycket lik 2018, men den varma starten tog en vändning mot det svalare redan i maj då många producenter fruktade frost – som tack och lov inte blev ett bekymmer i någon större utsträckning. men blomningen började först fram mot slutet av juni – drastiskt mycket senare än 2018. Juni och Juli visade sig bli väldigt varma och torra och viss solskada kom att ske, men inte lika vida spritt som i föregående årgång. Tack vare vädret växte sig druvornas skal extra tjocka vilket är en av anledningarna till att vinerna är något mer strukturerade än andra årgångar. Den andra hälften av sommaren levererade svalare väder som i sin tur saktade ner hastigheten som druvorna mognade i, dessutom gjorde svalkan att syranivåerna i vinerna behölls på en högre nivå. Vid skörd plågades vissa områden av nederbörd, men de producenter som hade nog med händer vid skörd producerade viner av exceptionell kvalitet och koncentration.

I Moseldalen var denna årgång något utmanande, man hade problem med frost på våren, torka, hagel och hetta under sommaren samt regn till hösten. De färdiga vinerna har den mogna frukten som associeras med en varmare årgång, men krispigheten, mineraliteten och syran som associeras med svalare årgångar – vilket i sin tur har gjort att årgången har hyllats något enormt.

I Pfalz var man överlag nöjda med året, knoppning och blomning var bra och i linje med det årliga genomsnittet, nederbörden var ungefär 50-60% lägre än genomsnitt och resulterade i en skörd av väldigt små druvor som löpte större risk för solskada. Såväl vita som röda viner visar på en fruktig inbjudande charm och en hög koncentration som absolut kommer gynnas av lagring!

2018

I Tyskland spås 2018 att bli en enastående årgång enligt en rapport från Wines of Germany. Detta trots en av de varmaste växtsäsongerna någonsin (i flera fall varmare än den notoriskt varma årgången 2003) med extrem torka på vissa ställen. Den extrema hettan och torkan till trots så producerade man i majoriteten av fallen mer vin än vad man gjorde i föregående årgång (där vissa producerade så lite som 60-70% av 2018s volym).

Växtsäsongen började överhängande tidigt och odlare var oroade för risken för frost och hagel, men detta år var vädergudarna vänliga och endast ett fåtal extremt limiterade områden utsattes. Knoppning och blomning skedde rekordtidigt och producenterna fruktade huvudsakligen den stundande torkan (som på sina ställen var allvarlig nog att man godkända artificiell bevattning av yngre rankor som annars inte hade överlevt). Skörden utfördes under förhållandevis problemfria förhållanden och producenterna glädje sig över en skörd som var såväl stor som högkvalitativ.

Till skillnad från tidigare varma årgångar (likt 2003) var 2018 jämnvarmt – man upplevde hettan redan från början och man tror därmed att denna jämna fördelning av temperaturen gjorde att rankorna kunde hantera situationen bättre. Under 2003 var värmen mer stöt-liknande och man upplevde extrema temperaturtoppar som inte riktigt förekom på samma sätt under 2018. Att man i vissa områden dessutom fick lite nederbörd innan skörden gjorde att druvorna, som vid för tidig skörd potentiellt hade haft för hög koncentration kunde samla åt sig lite vätska för att balansera ut sitt sockerinnehåll.

I Moseldalen var producenterna extremt nöjda, man skördade stora mängder hälsosamma druvor (vars mustvikt genomsnittligen låg kring 85 grader Oechsle – det vill säga runt Spätlese-predikatet). Vinerna från årgången definieras av sin mogna och rika fruktkaraktär och en inte allt för påträngande syrlighet. Den huvudsakliga delen av produktionen ligger inom Spätlese-predikatet och många viner som buteljerades som kabinett är oftast något rikare och fylligare än vad predikatet tidigare har associerats med. Utöver de lägre predikaten producerade man mindre mängder av ädelsöta viner och ännu mindre mängder icewein.

I Pfalz var man väldigt nöjda med såväl kvantitet som kvalitet och det varma vädret hade sannerligen gjort sitt för att tillåta de röda druvorna att producera viner med djup färg, mogen tanninstruktur och intensiv fruktighet. De vita vinerna är, likt mosels, mogna och fruktiga med moderat syra och de höga sockerhalterna till trots inte allt för hög alkoholhalt!

2013

Årgång 2013 är en plågsamt liten årgång i mosel. Säsongen började med extremt dåligt väder under fruktsättning och problemen kom att fortsätta med hagel och röta. Hos Joh. Jos. Prüm producerade man inte ett enda vin i de lägre predikaten och till och med deras Auslese har bortrytis-influenser. Många producenter liknar årgång 2013 med andra legendariska bortrytis-årgångar såsom 2006, 1976 och 1949.

Tryffelsvinet tipsar

Fler årgångsguider

Vinårgångar i Frankrike

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behöver veta om de senaste vinårgångarna i Frankrike

Läs mer

Vinårgångar i Italien

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behöver veta om de senaste årgångarna i Italien.

Läs mer

Vinårgångar i Sydafrika

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behöver veta om de senaste vinårgångarna i Sydafrika

Läs mer

Vinårgångar i USA

Här har Tryffelsvinet sammanfattat allt du behöver veta om de senaste vinårgångarna i USA

Läs mer