Domaine Trapet. Frankrike, Bourgogne/Alsace

Biodynamisk klassiker med känsla för framtiden

Familjen Trapet har funnits i kommunen Gevrey-Chambertin i sex generationer och är ett av de tyngsta namnen i området med sina ägor i några av de bästa lägena kommunen kan uppbringa. Domaine Trapets fina arv och utmärkta anseende har varit närvarande ända sedan starten i mitten av 1850-talet då familjen köpte de första village-vingårdarna i Gevrey och man har varit en viktig faktor sedan dess. Idag drivs gården av Jean-Louis och André Trapet, tillsammans med sönerna Pierre och Louis som tillsammans fortsätter att ligga i den visionära framkanten för såväl biodynamisk odling som vinmakning av allra yttersta klass.

Historia

Även om familjen Trapet i dag är mycket starkt förknippad med appellationen Gevrey-Cambertin, har familjen sitt ursprung i Dauphiné. När familjen först anlände till Bourgogne var det i Chambolle-Musigny man slog sig ner, och det var också där som Louis Trapet föddes år 1846 (och häng med nu, för det kommer att dyka upp många med namnet Louis). Louis Trapet träffade emellertid en ung kvinna från Gevrey-Chambertin, Marie Raillard, och flyttade permanent till Gevrey-Chambertin år 1871. Därmed inleddes familjens närvaro i byn och Louise började tillsammans med sin far att köpa sina första vingårdar. Och det är inte bara sina utsökta vingårdslägen som etsat fast familjen Trapet i Bourgognes historia; några år efter egendomens grundande slog nämligen vinlusen till med förödande konsekvenser i hela vinvärlden. Inga insektsmedel bet på den fruktade skadeinsekten och förödelsen var total. Louis Trapet var säker på att ympning av rankorna skulle vara botemedlet men eftersom detta var förbjudet vid tidpunkten valde han att göra det i smyg i nattens mörker. Detta skulle visa sig vara räddningen – inte bara för Domaine Trapet utan för hela Bourgogne. Under många år var nämligen Domaine Trapet en av få egendomar som kunde förse Hospice du Beaune med vin, och därmed inbringa pengar. År 1888 tilläts slutligen ympning av franska rankor på amerikanska rotstockar som var immuna mot vinlusen och Bourgogne kunde räddas ur katastrofen.

Även om Louis Trapet och hans far grundade familjeegendomen var det Louis son, Arthur Trapet (1872–1940), som på allvar fick fart på familjens resa inom vinvärlden genom att förvärva vingårdar, med start i Chapelle-Chambertin 1892, Clos Prieur 1893, Latricières-Chambertin 1904, du Champérrier 1913 och slutligen Chambertin 1919. Redan 1920 hade familjen Trapet expanderat så mycket att de blivit en av de viktigaste vingårdsägarna i Bourgogne. Som kuriosa kan nämnas att man var på denna tid var den största enskilda ägaren i Grand Cru-läget Chambertin.

Arthur Trapet i sin tur var gift med Marie Mirbel, och tillsammans fick de sonen Louis Trapet (1904–1992), som år 1933 gifte sig med Renée Charle. Louis Trapet utvecklade familjeföretaget vidare; han talade engelska och gjorde affärer med Alexis Lichine – ett av vinvärldens mest tongivande namn vid denna tid. Fram till 1960-talet verkade familjen Trapet främst som druvodlaren, av vilken man ansågs vara en av Bourgognes mest förnämsta och som försåg de stora négociantfirmorna Maison Leroy och Maison Joseph Drouhin med druvor av högsta klass. På 60-talet valde familjen att sluta sälja sina druvor och började istället buteljera sina egna viner under eget namn. Louis Trapet fick två barn: sonen Jean Trapet (född 1933) och dottern Mado, som gifte sig med Jacques Rossignol. Jean Trapet fortsatte att utveckla egendomen i samma anda som sin far, tillsammans med sin fru Christine Régnier.

Idag är det femte (och i allt högre grad även den sjätte) generationen Trapets som huserar på ägorna, och det är först i och med sjunde generationen som gården tagit sitt nuvarande namn. Under stor del av egendomens historia var gården nämligen känd under namnet ”Domaine Louis Trapet”. I början av 90-talet delades ägorna upp i två lika delar i det arvskifte som skedde efter Jean och Mados pappa Louis Trapet. Ena hälften gick till Mado och ingår nu i Domaine Rossignol-Trapet, medan resten gick till Jean Trapet. I samband med arvsskiftet var det dags för Jeans son – den ödmjuke Jean-Louis Trapet (född 1965) att kliva in i familjeföretaget och tillsammans kom far och son att kort och gott  kalla sin del för Domaine Trapet Père et Fils. Och det var nu det tog fart på riktigt. Jean-Louis visade tidigt att han, precis som sina förfäder, skulle komma att bli en av föregångsfigurerna i sin generation. Redan under 1990-talet började han nämligen att konvertera vingårdarna till biodynamisk odling (fullständig certifiering 2009). Fram till 2000-talet användes en hög andel ny ek på vingårdens toppviner, men sedan dess har andelen ny ek minskats och man har även sluta filtrera vinerna – allt i syfte att uppnå en transparent känsla för terroir i samtliga viner. Med sin ödmjuka framtoning och stora kunskaper om vinodling har Jean-Louis och hustrun Andrée Geyer, som han gifte sig med 1988, uppnått en stor respekt bland andra vinodlare och vinälskare världen över. Idag är Trapet bättre än någonsin och har ett flertal spännande nya viner i sin portfölj som samsas fint med de klassiska ursprungen – en producent med fötterna i den klassiska myllan med blicken riktad mot framtiden. Med en allt större involvering från parets söner Louis och Pierre kan man redan skönja en ny vitikulturell revolution med högre uppbindning än någonsin tidigare och nya planer för familjens fantastiska vingårdslägen.

Tre generatoiner Trapet: Pierre, Louis, Jean och Jean-Louise

År 2018 beslutade sig Jean-Louis söner Louis och Pierre för att förena sina krafter i gemensamt projekt bortom familjegården; att ta över skötseln av  ett antal vingårdar som tillhör Louis svärfar. Inte nog med att det gav bröderna en möjlighet att uttrycka sina egna visioner; möjligheten utgjorde också ett tillfälle att utforska en ny spelplan för Côte de Nuits-fröankrade familjen Trapet; nämligen Côte de Beaune. Domaine P&L Trapet utgörs således av 1,8 hektar av anmärkningsvärda climats: Meursault (Les Vireuils), Pommard (Les Vaumuriens), Auxey-Duresses (Sous Châtelet, Les Écussaux, Les Grands Champs) samt Saint-Romain (Le Jarron och La Périère).

Kuriosa: I en anteckning som gjordes cirka 1930 skrev Arthur Trapet till sin son Louis några ord som verkligen slagit in: ”Louis, det kommer att vara du som för traditionen vidare, och kanske – det är ju alltid tillåtet att drömma – att långt senare en Trapet, fortfarande djupt förankrad i denna jord, när han läser dessa rader, ska ägna en tanke åt den som skrev dem och hysa ett tacksamt minne av vår egendoms grundare, min far och min farfar.”

Vingårdar

Domänen förvaltar över ca 18,5 hektar i Bourgogne men har även mark i Alsace. I Bourgogne producerar man Passetoutgrains, Bourgogne Blanc, Bourgogne Rouge, Les Meix Fringuet, Marsannay två olika generiska Gevrey-Chambertin (där Ostrea kanske är egendomens mest kända vin), tre olika Gevrey-Chambertin Premier Crus (Petite Chapelle, Clos Prieur och Capita) och de tre Grand Cruerna Le Chambertin, Les Latricières och La Chapelle – samtliga belägna i kommunen Gevrey-Chambertin. Dessutom gör man en Marc de Bourgogne (som framställs genom destillering av pressrester från vinframställning och kan jämföras med den italienska spritsorten Grappa).

Sedan några år tillbaka har man inlett ett arbete med att konvertera sina rankor till uppbindningssystemet ”echalas” – som kan översättas till ”stöttade rankor”, där rankorna binds upp längs dessa höga stavar och formas till formen av en båge längst upp; en så kallad corbeille. Metoden är särskilt vanlig i Côte-Rôtie, Priorat och Mosel och innebär att varje ranka får växa alldeles nära en hög påle i marken – inga vajrar används utan de utskickande skotten knyts mot pålen under sommaren. Rankor som växer på detta sätt tenderar att utvecklas annorlunda och druvorna får  stora fördelar genom bra ventilation och ett naturligt skydd mot solen. Uppbindningstekniken passar enbart vissa druvsorter, men är särskilt fördelaktigt i vindiga områden och i branta vingårdar, och blir allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen då den också ger ett bra skydd vid torka. Ofta, som i Trapets fall, kombineras echalas-uppbindning med högdensitetplanteringar, det vill säga en extra hög andel rankor per kvadratmeter. Hos Ttrapet har man närmare 11,000 rankor per hektar. Högdensitetsplanterinar leder till konkurrens mellan klasarna, särskilt i näringsfattiga jordmåner, vilket leder till färre klasar per ranka. Även druvorna inom varje klase blir mindre och mer koncentrerade vilket ger druvor med högre kvalitet. Den stora mängden rankor per kvadratmeter kompenserar ofta för det minskade antalet klasar per ranka. Den initiala kostnaden för detta är mycket hög, kräver en större vattentillgång och mer arbete i vingårdarna, men ger stora effekter på kvalitet på druvorna. År 2020 var 7 av 12,5 hektar konverterade, framförallt samtliga av grand cru-lägena.

Echalas-uppbindning (Foto: Jamie Goode)

Vinifikation

Trapet har arbetat biodynamiskt sedan 1998 och skörden sker helt manuellt med sortering både i vingården och i vineriet. Numera används en relativt hög andel hela klasar vid jäsningen. Andelen varierar utifrån årgångens förutsättningar, men generellt används 50-100% hela klasar till grand cru-vinerna, 30-50% till premier cruerna och något mindre till kommunvinerna. Alkoholjäsning och maceration sker i öppna, temperaturkontrollerade cementtankar i upp till 19 dagar. Därefter tappas vinet i ekfat för lagring och malolaktisk jäsning. Andelen ny ek varierar från läge till läge men Grand Cru-vinerna får ca 50% ny ek, premier cru ca 30-40% och 20-25% för kommunvinerna. Efter den malolaktiska jäsningen provas vinerna läge för läge och tappas tillbaka i ekfat. Vinerna lagras totalt i 11-18 månader, kortast tid för village-vinerna och längst tid för Grand Cru-vinerna.

William Kelley på The Wine Advocate om Trapet (2025): ”The Trapet family has produced an attractive set 2023s. As readers will remember, there have been a host of changes at this address in recent years: in 2020, fully seven hectares of the domaine’s holdings were converted both to échalas and to higher trellising stakes and wires, depending on the steepness of the slope. Since then, changes have been rolled out in other parcels too. Given the extent of Trapet’s holdings in prime climats, that means that the walk from Morey-Saint-Denis to Gevrey-Chambertin suddenly looks rather different. In the cuverie, winemaking continues to be classical, with important percentages of whole clusters, followed by élevage in ever diminishing percentages of new oak, with foudres joining barrels in the cellar.”

Domaine Trapet i Alsace

Att en Bourgogneproducent också gör vin i Alsace hör inte till vanligheterna, men i Trapets fall är kopplingen tydlig. Jean-Louis hustru Andrée har nämligen sitt ursprung i just Alsace där hon var den enda barnet i familjen. Hennes kärlek till sitt ursprung gjorde att familjen Trapet utan att tveka tog över dessa ägor, bestående av 15 hektar, från Andrées föräldrar och lät en av sina söner ta över rodret. Känslan för familjeplikt växte sig snart till en passion som yttrar sig i viner med superb renhet i frukten, hög densitet och balans som mynnar ut i delikata runda viner. Man är medlemmar i Renaissance des Appellations som grundades av Nicolas Joly. Det är en grupp för vinmakare som hängivit sig åt att skapa viner med stor ursprungstypicitet och hög kvalitet enligt strikta organiska/biodynamiska tillvägagångssätt såväl i vingården som i vineriet.

Här produceras vinerna Schoenenourg Riesling Grand Cru, Schlossberg Riesling Grand Cru, Sporen Riesling Grand Cru, Sporen Gewürztraminer Grand Cru, Sonnenglanz Pinot Gris Grand Cru, Sonnenglanz Gewürztraminer Grand Cru, Beblenheim Riesling, Beblenheim Gewürztraminer, Riquewihr Riesling, Riquewihr Gewürztraminer, Ox Auxerrois, Ambre Gewürztraminer Macere, Chapelle 1441 och Crémant d’Alsace.

5 ”snabba” med familjen Trapet

1 . What is your favorite time of the year in the vineyards?
”every season is exciting. Winter for personal introspection, spring for the rebirth of nature, summer for sharing with the teams, autumn for the pleasure of time in the cellar.”

2. What is your favorite part of being a winemaker?
”the contemplation of the completion of nature’s work”

3. What is your least favorite part of being a winemaker?
”Administration…”

4. If you had to describe the style of your winemaking with just one sentence – what would it be?
”Respect for place and time…”

5. Which of your own wines would you bring to a deserted island, and why?
”Chambertin and also Schoenenbourg for the time…  Robinson Crusoe, after being shipwrecked, lived for 28 years on his island.”