Därför firar vi Alla hjärtans dag – historia, myter och vintips

Historien bakom Alla hjärtans dag

Precis som alla andra myter och legender som fått rulla på i sekler är även den sanna historien bakom firandet av Alla hjärtans dag till viss del höljd i dunkel. Det verkar närmast vara en sammanflätning av kristna helgon, romerska ritualer och viktorianska firanden som till slut kokats ner till den kärlekshögtid vi firar den 14 februari varje år.

Kristna helgon – vem var Valentine?

Det finns åtminstone tre katolska helgon och martyrer med namnet Valentine eller Valentinus som alla skulle kunna vara ursprunget till dagens Valentine. En hypotes är att Valentine var en präst, verksam under andra århundradet i Rom. När kejsar Claudius II beslutade att ensamstående män var bättre soldater och förbjöd äktenskap för unga män tyckte Valentine att beslutet var så oerhört befängt att han trotsade kejsaren och började viga unga kärlekspar i smyg. När hans tilltag upptäcktes blev han dömd till döden. Andra historier cirkulerar kring en annan Valentine som hjälpte kristna att fly från romerska fängelser. Ytterligare teorier handlar om en fängslad herre vid namn Valentine som ska ha sänt det första alla hjärtans dag-kortet till sin stora kärlek – fångvaktarens dotter – när han inför sin avrättning skickade henne ett kort som han signerade “Från din Valentine”.

Romerska ritualer – Lupercalia och kärlekslotteriet

Populär tro gör ibland gällande att Alla hjärtans dag firas den 14:de februari för att högtidlighålla Saint-Valentines dödsdag, men det faller ju på sin egen orimlighet då ingen tycks veta vem Valentine egentligen var. Det troliga ursprunget var snarare ett sätt för kyrkan att kristna hedningar genom att överta deras högtider. Den 15 februari firades nämligen Lupercalia – en fertilitetsfestival dedikerad till jordbruksguden Faunus. Det något makabra firandet gick ut på att prästerna offrade getter vars hud doppades i offerblod. Därefter gav man sig helt sonika ut på byarnas gator och slog hudarna varsamt mot kvinnor och sädesfält för att på så vis öka deras fertilitet. Senare på dagen fick alla ogifta kvinnor lägga sitt namn i en urna – traktens unga män kunde därefter dra ett namn ur urnan och bli ihopparad med sin matchning. Denna förlaga till dagens Tinder ledde ofta till äktenskap.

Från kyrklig högtid till romantisk tradition

På 400-talet fick påven nog av detta hedniska daskande och förbjöd Lupercalia och deklarerade den 14:de februari som Saint-Valentines dag. Kopplingen mellan Valentindagen, romantik och kärlek växte fram först under medeltiden i England, Skottland och norra Frankrike. Där fanns en sed där ungdomar genom lottning parades ihop två och två inför vårens och sommarens lekar och danser. Det kan också ha påverkats av en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari började söka och hitta sina partners. Detta fick många pojkar och flickor att fundera över vem som skulle bli deras ”Valentin” – alltså personen de förväntades hålla ihop med i minst ett år.

Under medeltida England uppstod dessutom seden att skriva kärleksbrev, ofta i form av rimmade dikter, till den man höll kär (det äldsta sparade kommer från 1415). Senare, under 1800-talet, utvecklades detta till tryckta och rikt dekorerade valentinkort, ofta prydda med sidenband och spetsar.

När började vi fira Alla hjärtans dag i Sverige?

Det var först på 1960-talet som dagen började uppmärksammas i någon större utsträckning här i Sverige, mycket tack vare kommersiella initiativ och en nypa amerikansk inspiration.

Redan 1956 gjorde dock NK ett tidigt försök att lansera en svensk variant. Då var det inte den 14 februari som gällde, utan dåvarande skottdagen den 24 februari – enligt tradition den enda dagen då kvinnor ”fick” fria till män. NK ville göra dagen till ”Alla Hjärtans Dag”, där kvinnor uppmuntrades att ge en gåva till den man de älskade. Året därpå justerades datumet till 14 februari i linje med den amerikanska traditionen, och blomsterbranschen hakade snabbt på. Men det dröjde ändå till 1985 innan dagen officiellt dök upp i svenska almanackor, och det var först under 1990-talet som firandet verkligen slog rot.

Källa: Wikipedia
Text: Anna Rönngren