Beaujolais – södra Bourgognes pärla

Beaujolais har sedan flera hundra år vart en del av Bourgogne – fast relationen mellan de två har kanske inte alltid vart den bästa. Men hur kommer det sig att dom har ansetts vara så olika från varandra och hur skiljer sig Beaujolais inom området? Alla dessa frågor kommer besvaras i Tryffelsvinets djupdykning i Beaujolais och dess byar!

Lär dig mer om Beaujolais

I Beaujolais producerar man allt ifrån lätta vita, rosa och röda viner till seriösa, strukturerade och lagringsdugliga viner. Till skillnad från norra Bourgogne som har en förhållandevis ”jämn” fördelning mellan pinot noir och chardonnay (34% kontra 59%) är Beaujolais planterat till 98% med den för bourgogne traditionella druvan gamay noir à jus blanc. Gamays tid i Côte d’Or kom dock att få sitt slut under sista halvan av 1300-talet då plantering och odling av druvan förbjöds av hertigen Filip den djärve. Anledningen till förbudet tros vara att han ville höja den generella kvaliteten på de burgundiska vinerna, som redan var vida kända för sin kvalitet, och att man ansåg att gamay var av lägre kvalitet än den mer populära pinot noir. Den direkta effekten av förbudet var att i princip all existerande gamay i Côte d’Or drogs upp och odlingen av druvan förflyttades söderut från Côte d’Ors kalksten och lera till de mer sandiga och granit-dominerade jordarna i Beaujolais.

I dagsläget omfattas Beaujolais totalt 12 olika appellationer och ungefär 15 000 hektar vingårdar där röda och rosé-viner produceras på gamay medan vita viner produceras på druvan chardonnay. Likt Alsace så är Beaujolais känt för sin varierande jordmån och man har än så länge identifierat över 300 olika jordmånsprofiler i området. Generellt sett kan man säga att den nordligare delen – som innefattar de bästa appellationerna i området – till stor del består av granit och sand-jordar på branta sluttningar medan den sydligare delen av området består av mindre kuperat område med desto fertilare jordar.

Beaujolais och Beaujolais Villages

Mer än 50% av Beaujolais säljs under den generiska appellationen Beaujolais AOC vilket i majoriteten av fallen kommer från de mer fertila vingårdarna i södra delen av området. Beaujolais Villages AOC utgör ett steg upp i kvalitet och här kommer druvorna från den nordligare och mer kulliga delen av Beaujolais – om druvorna kommer ifrån en specifik by så kan detta skrivas ut på etiketten. I de båda appellationerna produceras en liten mängd vitt vin på chardonnay som i huvudsakligen planterats på selekterade vingårdar med kalkstensjordmån. Producenterna får enligt lag inte plantera sina vingårdar med mer än 10% vita druvor.

Beaujolais och Beaujolais Villages är de enda appellationerna i området som får producera det klassiska (och stundvis ökända) vinet Beuajolais Nouveau. Dessa viner lanseras den 3:e torsdagen i november – kort efter att vinet har jäst klart och är därmed påtagligt ungdomliga och lättdruckna. Denna stil av vin upplevde sin absoluta höjdpunkt under 80- och 90-talet då mer än hälften av all Beaujolais AOC släpptes som Nouveau. Denna boom kom dock att leda till att man på tidigt 2000-tal hade ett enormt överskott av Beaujolais Nouveau som till slut fick lov att destilleras till sprit. På senare år – i samband med Beaujolais allmänna kvalitetsuppsving – har vi sett att högkvalitativ Beaujolais Nouveau från kvalitetsmedvetna producenter har börjat bli uppskattat igen. Idag uppskattar man att ungefär 20% av den totala produktionen släpps som Nouveau.

Traditionellt sett så har all Beaujolais vinifierats på snarlikt sätt där man påbörjar fermenteringen med delvis eller endast hela druvor i tanken. Denna metod kallas för (semi)-karbonisk maceration och uppstår när druvornas fermentering påbörjas inuti druvan. Detta förändrar aromatiken i det färdiga vinet till att vara fruktigt parfymerat, ofta med toner av hallon, körsbär, kanel, banan och tuggummi. Det är dock värt att poängtera att allt fler kvalitetsmedvetna producenter arbetar på liknande sätt som gör i Côte d’Or där man pressar druvorna och sedan låter dom fermentera på tank/öppna ekfat innan man lagrar dem i ekfat.

Beaujolais Cru

I toppen av Beaujolais-kvalitetsstege hittar vi Beaujolais Cru som består av 10 stycken kommuner i den kulligare, norra delen av området. Dessa byar behöver endast skriva ut sina by-namn på etiketten, så det krävs lite kunskap för att veta om det är en Beaujolais Cru eller en Bourgogne Village som man har framför sig (denna förvirring kan förstärkas då flera producenter i Bourgogne producerar och buteljerar Beaujolais Cru). Jordmånen i appellationerna är något skiftande, men i allmänhet så består den av granit, skiffer och sand av varierande typer.

Under de senaste 10 åren så har Beaujolais Cru fått sig ett rejält uppsving. Tack vare ett stort antal ambitiösa producenter – nya som gamla – har man genom att år efter år producera högkvalitativt vin kunnat lyfta appellationernas gemensamma rykte.  Kombinerat med att Bourgogne har blivit extremt dyrt så har många vinjournalister börjat söka sig till Beaujolais för att hitta ”nästa kap” – och kap, det finns det i överflöd!

De tio cruerna, från norr till söder är följande: Saint-Amour, Juliénas, Chénas, Moulin-à-Vent, Fleurie, Chiroubles, Morgon, Régnié, Brouilly och Côte de Brouilly.

Saint-Amour

Den nordligaste av cruerna som i norr gränsar mot Mâcon. Appellationen har delvis gjort sig känd på grund utav sitt namn som lockar till köp kring alla hjärtans dag. Men byn ska verkligen inte underskattas – vinerna är rödfruktiga och intensiva med fenomenal lagringsduglighet. Jordmånen i kommunen är väldigt varierad: delar är granit, andra är vulkanisk sten, andra är lera och några få är kalksten.

Juliénas

På förhållandevis hög höjd ligger appellationen Juliénas och tack vare dess branta sydsluttningar så absolut badar vingårdarna i solsken vilket i sin tur gör att mognad aldrig blir ett bekymmer. Jordmånarna skiljer sig kraftigt men jämfört med resterande cruer så innehåller Juliénas mindre granit. Vinerna definieras ofta av sin något mer intensiva struktur.

Chénas

Chénas är en den mest ovanliga av cruerna (endast 243 hektar planterad vingård) och kvantiteterna är allt annat än stora. Jordmånen består av granit med varierande mängd kvarts. Smaken är generellt sett generös och strukturerad med silkiga tanniner och gynnas enormt av lagring.

Moulin-à-Vent

Moulin-à-Vent anses vara den mest seriösa, tanninrika och långlivade av de 10 cruerna. Anledningen till detta kan delvis attribueras till dess mangan- och järnrika jordmån. Mangan är toxiskt för vinrankor och dämpar därmed såväl produktivitet som storleken på dess frukt. Resultatet blir därmed viner med högre koncentration och mer extrakt vilket i sin tur ökar dess lagringsduglighet.

På tidigt 1900-tal kostade viner från Moulin-à-Vent lika mycket som premier cruer från Vosne-Romanée vilket säger oss en del om områdets historiska kvalitet!

Fleurie

Fleurie har gjort sig känt för att vara hem till ett enormt antal högkvalitativa producenter (bland annat Julier Sunier) och har på senare tid klättrat kraftigt mot den absoluta toppen av Beaujolais cru. Kommunen ligger inklämd mellan Moulin-à-Vent och Chiroubles och kan anses vara en korsning av de två då den kombinerar Chiroubles floralitet och charm med Moulin-à-Vents komplexitet och koncentration.

Chiroubles

Chiroubles är den högst belägna crun och tar i genomsnitt en vecka längre på sig att mogna. Den längre mognadsperioden och lägre temperaturen gör att vinerna får en ökad komplexitet och en något silkigare struktur som i sin tur gör att dessa viner är exceptionella att dricka unga.

Morgon

Morgon är den närmaste Moulin-à-Vent när det kommer till struktur, tyng och lagringsduglighet. Vingårdsmässigt är det den största av de 10 cruerna och tack vare den granitiska jorden är vinerna intensivt mineraliska och definieras av aromer av svarta och röda körsbär samt violer.

Régnié

Régniés är den yngasta av de 10 cruerna och dess vingårdar är planterade på 350 meters höjd på sydöst-sluttningar. Jordmånen är huvudsakligen granitisk och vinerna är överlag juiciga och lättdruckna samt mognar förhållandevis snabbt.

Brouilly och Côte de Brouilly

Dessa är den sydligaste av cruerna och omringar berget Mont Brouilly och på de omkringliggande kullarna i kommunerna Saint-Lager, Odenas, Quincié-en-Beaujolais och Cercié ligger appellationen Côte de Brouilly och Brouilly.  Jordmånen är en blandning av rosa granit, märgel och lera.

Text: Charlie Dahl
Källa: Oxford Companion to Wine