Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år. När du använder vår webbsida godkänner du vår integritetspolicy.
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten.
13 juli 2024
Chablis – Bourgognes nordligaste vinregion med unik karaktär

Chablis är en distinkt vinregion i norra Bourgogne, känd för sina eleganta och mineralrika vita viner. Trots att vinerna är gjorda på chardonnay-druvan, skiljer de sig markant från andra vita Bourgogneviner. Vad beror detta på, och hur fungerar klassificeringen mellan Chablis Village, Premier Cru och Grand Cru? I denna guide utforskar vi Chablis unika terroir och dess viners särdrag
Chablis – en unik terroir i Bourgogne
Till skillnad från det större område Bourgogne är Chablis väldigt specifikt. I Bourgogne har man gjort sig känd för att göra allt från seriösa till lättdruckna viner där kvalitet, ekfatsinfluens samt druvsorter varierar förhållandevis kraftigt. Medan vi lever under uppfattningen att Bourgogne som helhet kan te sig ”spretigt” har vi uppfattningen av att Chablis är desto mer homogent – vilket i det stora hela är ett korrekt antagande.
Chablis görs uteslutande på druvan chardonnay och definieras av områdets svala kontinentala klimat och den kalkhaltiga jordmånen (Kimmeridgeansk kalksten och Portlandiansk kalksten) som hjälper till att skapa den knivskarpa mineralitet som har kommit att bli dess signum. Till skillnad från resterande del av Bourgogne har vingårdarnas jordmån vart grundbulten i appellationernas regler och en av de absolut första lagstadgade definitionerna av ”Chablis” var just chardonnay odlad på Kimmeridgiansk kalksten. Med tiden har appellationens regler utvecklats och i dagsläget finns det till och med premier cru-vingårdar på Portlandiansk kalksten – men generellt sett är de druvor som odlas på Portlandiansk kalksten klassificerade som petit Chablis (rent geologiskt så tvistar fortfarande de lärde om vad skillnaden är mellan de två rent vinodlingsmässigt).
Chablis klassificeringssystem
Petit Chablis
Petit Chablis odlas huvudsakligen på portlandiansk kalksten som rent geografiskt ligger ovanför den kimmeridgianska jordmånen. I Chablis har den kimmeridgianska kalkstenen exponerats på kullarnas sluttningar medan den portlandianska jordmånen oftast återfinns på toppen avw kullarna och på högre belägna platåer. Tack vare den högre höjden samt mer vind-utsatta positionen är dessa vingårdar generellt sett svalare och dessutom enklare att skörda maskinellt. På grund av detta görs petit Chablis ofta i en enklare stil ämnad att avnjutas i sin ungdom. Vinerna är inbjudande och fräscha med den för Chablis typiska mineraliteten – men saknar komplexitet och djup för att lagras lika väl som premier- och grand cru. Av denna anledning vinifieras Petit Chablis i stort ett uteslutande i ståltank och i stort sett aldrig i kontakt med ny ek.
Chablis
Chablis produceras i vingårdarna kring byn Chablis och ett antal andra byar i närområdet Generellt sett är vingårdarna placerade på sluttningar (av varierande riktning) där den eftertraktade kimmeridgianska kalkstenen har nötts fram. Till skillnad mot den för Petit Chablis definierande Portlandianska kalkstenen så innehåller den kimmeridgianska kalkstenen stora mängder ostronfossiler och har traditionellt ansetts producera de bästa vinerna.
Chablis AOC står för ungefär 61% av områdets totala produktion och i skrivande stund består Chablis AOC av 3 712 hektar planterad mark. Chablis AOC kan vinifieras på flera olika sätt beroende på producent – många topproducenter använder sig av en viss mängd nya franska ekfat medan andra uteslutande använder sig av ståltankar. Vinerna kan variera i kvalitet från viner som passar bäst i sin relativa ungdom till viner som vinner på lagring i upp till 5 år.
Chablis Premier Cru
Chablis Premier Cru är den näst högsta klassificeringen av Chablis och endast 40 vingårdslägen fördelat på 11 kommuner innehar denna prestigefulla klassificering. Produktionen av Chablis Premier Cru uppgår till ungefär 16% av den totala produktion och totalt finns det 778 hektar klassificerad mark. Utav de 40 vingårdslägena är det endast ett fåtal av namnen som frekvent ses på etiketter då många av de mindre istället gynnas av att buteljeras under paraplynamn från ett större och mer känt intilliggande läge. Till exempel – Premier Cru Vingårdarna Le Fôret och Butteaux kan buteljeras under namnet Montmains vilket är en intilliggande vingård.
Chablis Premier Cru är generellt planterad i sluttningar med sydväst/syd/sydost-riktning och därav åtnjuter rankorna mer sol än den generella vingården. Kraven på skördeuttag är dessutom striktare och de färdiga vinerna har högre koncentration och mognad jämfört med ”vanlig” Chablis och är därför desto mer lagringsdugliga. Vingårdar som ligger i direkt anslutning till Grand Cru-sluttningen hålls oftast som de bästa premier cruerna.
Chablis Grand Cru
Chablis Grand Cru består av 7 stycken vingårdslägen precis norr om byn Chablis. Från väst till öst heter lägena: Bougros, Preuses, Vaudésir, Grenouilles, Valmur, Les Clos, Blanchot. Vingårdarna befinner sig på en höjd mellan 100-250 meter över havet och uppgår till ynka 101 hektar planterad mark – vilket i slutändan står för knappt en procent av den totala produktionen i Chablis.
Jordmånen i vingårdarna är genomgående kimmeridgiansk kalksten med viss variation i toppskikten. Det som gör att Grand cru sticker ut är att dom befinner sig på en förhållandevis homogen sydsluttning (viss variation finns – till exempel består Vaudésir och Valmur av vad som nästan kan jämföras med mini-dalar) vilket tillåter frukten att enklar uppnå optimal mognad.
Chablis Grand Cru har länge vart känt för sin lagringsduglighet och att lämna en flaska grand cru från en bra producent i källaren i 20 år är absolut inga konstigheter – snarare kan det ofta vara så att vinet behöver tid för att visa sitt sanna ansikte. Vinmakningsmässigt så används det mer ny ek här än i någon annan del av Chablis – anledningen till detta är delvis att den mer mogna och komplexa frukten har bättre förutsättningar att gynnas av ekens aromatik. Om man ekfatslagrar viner av lägre kvalitet riskerar det att bli överdrivet ekfatsaromatiskt och i många fall till och med beskt.
Vad gör Chablis unikt?
Flera faktorer bidrar till Chablis unika karaktär:
- Svalt klimat: Ger viner med hög syra och friskhet.
- Kalkrik jordmån: Bidrar till vinernas mineralitet och struktur.
- Minimal användning av ek: De flesta Chablis-viner vinifieras i ståltankar, vilket bevarar druvans och terroirets renhet.
Dessa egenskaper gör Chablis-viner till utmärkta följeslagare till skaldjur, fisk och andra rätter där friskhet och mineralitet är önskvärda.
Chablis olika appellationer
Tryffelsvinet tipsar
Recept till Chablis-viner
Torskrygg med pocherat ägg och vitvinssås
Klassisk fiskrätt med torskrygg i ljuvlig vitvinssås med citron. Såsen kan förberedas. När fisken rimmas blir den fastare i köttet och får mer smak. Sen sjuder du den precis innan servering. Receptet har skapats av Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007.
Läs merGrillad gös med kräfttsatsiki
En fräsch rätt som passar året runt! Variera tsatsikin med grovhackade kräftstjärtar. Fungerar också bra tillsammans med torsk.
Läs merStekt fisk med skaldjurssås
Riktig pubmat med extra karaktär av Guinness, eller annan stout, i såsen.
Läs merTryffelsvinet tipsar
Mer spännande vinkunskap
Lär dig mer om rosévin
Från Provence till Piemonte, från blekaste lökskal till hallonsyltstoner – rosévin är långt ifrån ett enkelt sommarvin. Här reder vi ut hur det rosa vinet egentligen blir till, varför färgen inte säger ett dyft om kvalitet, och varför rosé är ett av vinvärldens mest mångsidiga matviner.
Läs merVarför doftar vissa rieslingviner petroleum?
Petroleum, bensin, fotogen – kärt barn har många namn, men i vinvärlden är det ofta just petroleum som används för att beskriva den karakteristiska doften som kan utvecklas i vissa rieslingviner. Men vad är det egentligen som orsakar denna arom, och varför uppstår den främst i riesling?
Läs merVinlusens framfart: en katastrof som förändrade vinvärlden (och hur vi räddade vinet)
Den lilla vinlusen phylloxera är ansvarig för en av vinvärldens mest förödande kriser. Under 1800-talet ödelade den miljontals hektar vingårdar i Europa – och effekterna märks än idag. I denna artikel får du veta hur katastrofen började, varför lösningen blev ympning, och vilka vingårdar som än idag står oympade.
Läs mer