Vinskolan: Varför dricker vi champagne på nyår?

Att fira in det nya året i champagne är en tradition som få ifrågasätter, men varför gör vi egentligen det? Tryffelsvinet har grävt fram svaret och tipsar dessutom om våra bästa bubblande viner.

Nyårsbubblets historia

Firade hedningarna nyår?

Många av dagens traditioner har anor som sträcker sig flera tusen år bakåt i tiden från vår tid som hedningar. Det ursprungliga julfirandet var Vintersolståndet, vars vikt som en av Europas viktigaste dagar sträcker sig ända tillbaka till stenåldern. På samma sätt sammanfaller dagens midsommarfirande med sommarsolståndet. Att Alla Hjärtans Dag – Sankt Valentin – infaller just den 14 februari har inget med sentida kristna helgon att göra; det var nämligen då europeiska hedningar firade fertilitet inför kommande jordbrukssäsong. Gemensamt för dessa traditioner var att den kristna kyrkan ville värva medlemmar och helt sonika tog över seder och bruk från de gamla religionerna. Men det här gäller inte riktigt nyårsfirandet.

Den europeiska adeln var först på bollen

Till att börja med är dagens gregorianska kalender ganska ny. Den antogs av påven Gregorius XIII år 1582 och har använts i Sverige sedan 1753. När det ”nya året” infaller har alltid inte alltid varit lika fast som sommar- och vintersolstånd. Sedan att ”vaka in det nya året” var alltså i princip okänd i bondesamhället och det var först när Sverige började urbaniseras som traditionen spred sig. Från början var det den svenska adeln som – i likhet med så mycket annat – kopierade den kontinentala adelns festvanor. På kontinenten hade det nämligen under 1700-talet blivit vanligt bland adeln att fira det fullbordade kalenderåret genom supéer och salut för konungen. Man började helt enkelt se det lite som en födelsedag för det nya året.

När kom firandet till Sverige?

I samband med 1900-talets industrialisering och urbanisering av städerna börjar det nyårsfirande vi känner till idag att ta form. I samma veva började Skansen med sitt nyårsfirande (första gången var 1893) och det blev allt vanligare med radio i var mans hem. Från 1924 kunde man höra radions nyårsklockor klämta runt om i landet. Efter andra världskriget börjar traditionerna med nyårslöften, fyrverkerier och ”Ring klocka ring” att etableras och inte minst – att skåla i champagne.

Hur kom champagne in i bilden?

Precis som med starten av själva nyårsfirandet så har champagne sedan 1700-talet alltid varit tätt förknippat med överklassen – främst eftersom det alltid varit en dyr produkt och en lyx som enbart överklassen kunde unna sig under denna tid. En kuriosa är också att champagnens frammarsch överensstämmer med franska revolutionen och införandet av sekulära ritualer där man exempelvis inte längre behövde en präst för att döpa en båt – det gick lika bra med en flaska champagne.

Med en växande övre medelklass under 1800-talet som tog över överklassens vanor blev champagne allt vanligare som en dryck vid firande – dock var det fortfarande främst rika stadsbor som hällde upp champagne i glasen. Långt in på 1900-talet var det ännu ett lugnt nyårsfirande i hemmet som var standard, men efterkrigstidens ekonomiska boost förde med sig nya vanor även till medelklassen. Nyårsfirande med jubel, serpentiner och champagne blev en kontrast till julfirandet som ju ofta sker hemma med sina närmaste familjemedlemmar. Vid den nya traditionen att fira nyår vill vi numera fira med vänner under stor fest och gamman – gärna i offentliga miljöer och alltid med champagne eller bubbel!

Text: Anna Rönngren

Källor: