Klassificeringarna i Bordeaux

”Grand Cru Classés en Médoc 1855” kallas det välkända klassificeringssystem i Bordeaux som delar in Médocs bästa slott från förstacru, ända ned till femtecru. Men hur fungerar egentligen systemet? Vad innebär Cru Bourgeois? Och hur klassificerar man vinerna i Bordeaux’s övriga regioner Graves, Saint-Émilion och Pomerol? Tryffelsvinet har svaret!

Klassificeringen av Médoc 1855

År 1855 bestämde kejsare Napoleon III att Frankrike skulle stå värd för en världsutställning i Paris. Till denna festliga tilldragelse bjöd han in Bordeaux’s handelskammare för att genomföra en utställning av de främsta vinerna i landet. Dessa burgna herrar överlät i sin tur uppdraget att ta fram en komplett lista på ”våra främsta viner, från första cru ner till femte cru” till Syndicat of Courtiers, en sammanslagning av négocianter och handelsmän i Bordeaux som självklart tog tillfället i akt att fokusera på vinerna från just Bordeaux. Uppdraget gällde helt enkelt att utröna vilka rödvinsproducerande slott nära floden Gironde som tillhörde vilken nivå på den nyligen påhittade kvalitetsskalan 1er Cru Classé till 5ème Cru Classe – i folkmun förstacru ner till femtecru – vilket de direkt gav sig i kast med.

De utsedda négocianterna var snabba att sätta ihop sin lista – inte mindre än två veckor senare var den klar. Listan inkluderade 58 av de hundratals slott som strösslar regionen Bordeaux. Samtliga av dessa 58 slott var lokaliserade i antingen Médoc eller Sauternes och man hoppade således helt över Graves, Saint-Emilion och Pomerol – helt enkelt för att det på denna tid var främst i Médoc som vinerna hade sin största kvalitetsmässiga revolution. Det enda slott som blev undantag från regeln var Château Haut-Brion som ligger i regionen Graves. Fyra slott fick den prestigefyllda titeln första-cru (Haut-Brion, Margaux, Lafite-Rothschild och Latour), 12 slott utsågs till andra-cru, 14 slott till tredje-cru, 11 slott till fjärde-cru och slutligen 17 slott till femte-cru. Listan avser enbart röda viner och baserades på slottens historiska renommé och vinernas priser som man ansåg direkt korrelerade till kvalitet. Ju dyrare ett slotts viner var att köpa, desto högre klassades de.

Négocianterna var beredda på den kritik som kom: ”You know as well as we do, Sirs, that this classification is a delicate task and bound to raise questions; remember that we have not tried to create an official ranking, but only to offer you a sketch drawn from the very best sources.” lär de ha sagt. Mycket av kritiken som kom in rörde emellertid att listan inte var skriven i bokstavsordning inom varje kvalitetsnivå och att det därför verkade som att slotten som stod överst i listan var av högre kvalitet. Detta gjordes senare om så att allting numera står i bokstavsordning – listan vi presenterar nedan är emellertid den ursprungliga från 1855.

Sedan denna tid har slott bytt såväl namn, ägare och kvalitetsambition. Många slott har också styckats av eller köpts upp varför dagens lista över klassificerade Médoc/Sauternes-slott uppgår till 61 slott. Eftersom listan har behållits intakt sedan 1855 finns det fog att kritisera de kvalitetsnivåer som kanske inte gäller än idag. Många menar exempelvis att om listan hade gjorts om idag hade femte-crun Pontet-Canet troligtvis platsat in som första-cru – det finns också exempel på motsatsen. Den enda egentliga förändring som har skett på listan ägde rum år 1973 då Baron Philippe de Rothschild efter hårt arbete lyckades uppgradera Château Mouton-Rotschild från andra- till förstacru. I samband med detta myntade han också  familjens motto ”Premier je suis, Second je fus, Mouton ne change” (”Första jag är, andra jag var, Mouton ändrar sig aldrig”) som än idag syns på alla av förstavinets etiketter.

1er Cru Classé

Château Lafite Rothschild Pauillac
Château Latour Pauillac
Château Margaux Margaux
Château Haut-Brion Pessac, Graves (sedan 1986: Pessac-Léognan)
Sedan 1973 ingår även Château Mouton-Rothschild, se nedan

2ème Cru Classé

Château Mouton-Rothschild (uppgraderades till första cru 1973) Pauillac
Château Rausan-Ségla (Nutida namn: Rauzan-Ségla) Margaux
Château Rauzan-Gassies Margaux
Château Léoville Las Cases St.-Julien
Château Léoville Poyferré St.-Julien
Château Léoville Barton St.-Julien
Château Durfort-Vivens Margaux
Château Gruaud-Larose St.-Julien
Château Lascombes Margaux
Château Brane-Cantenac Cantenac-Margaux (Margaux)
Château Pichon-Longueville Baron Pauillac
Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande (nutida namn: Pichon Longueville Lalande) Pauillac
Château Ducru-Beaucaillou St.-Julien
Château Cos-d’Estournel St.-Estèphe
Château Montrose St.-Estèphe

3ème Cru Classé

Château Kirwan Cantenac-Margaux (Margaux)
Château d’Issan Cantenac-Margaux (Margaux)
Château Lagrange St.-Julien
Château Langoa Barton St.-Julien
Château Giscours Labarde-Margaux (Margaux)
Château Malescot-St.-Exupéry Margaux
Château Cantenac-Brown Cantenac-Margaux (Margaux)
Château Boyd-Cantenac Margaux
Château Palmer Cantenac-Margaux (Margaux)
Château La Lagune Ludon (Haut-Médoc)
Château Desmirail Margaux
Château Calon-Ségur St.-Estèphe
Château Ferrière Margaux
Château Marquis-d’Alesme-Becker Margaux

4ème Cru Classé

Château St.-Pierre St.-Julien
Château Talbot St.-Julien
Château Branaire-Ducru St.-Julien
Château Duhart-Milon Rothschild Pauillac
Château Pouget Cantenac-Margaux (Margaux)
Château La Tour Carnet St.-Laurent (Haut-Médoc)
Château Lafon-Rochet St.-Estèphe
Château Beychevelle St.-Julien
Château Prieuré-Lichine Cantenac-Margaux (Margaux)
Château Marquis de Terme Margaux

5ème Cru Classé

Château Pontet-Canet Pauillac
Château Batailley Pauillac
Château Haut-Batailley Pauillac
Château Grand-Puy-Lacoste Pauillac
Château Grand-Puy-Ducasse Pauillac
Château Lynch Bages Pauillac
Château Lynch-Moussas Pauillac
Château Dauzac Labarde (Margaux)
Château Mouton-Baronne-Philippe (nutida namn: Château d’Armailhac) Pauillac
Château du Tertre Arsac (Margaux)
Château Haut-Bages Libéral Pauillac
Château Pédesclaux Pauillac
Château Belgrave St.-Laurent (Haut-Médoc)
Château Camensac (nutida namn: Château de Camensac) St.-Laurent (Haut-Médoc)
Château Cos Labory St.-Estèphe
Château Clerc Milon Pauillac
Château Croizet-Bages Pauillac
Château Cantemerle Macau (Haut-Médoc)

Cru Bourgeois

Cru Bourgeois är ett helt kapitel för sig. Kort sagt kan man säga att den innefattar en lista på de slott som inte innefattades av 1855 års klassificering av Médoc. Slotten kan alltså sägas vara kvalitetsnivån under Cru Classé, men där kvalitetsnivån fortfarande anses vara mycket hög (i vissa fall är kvalitetsnivån att anse i nivå med en Cru Classé, men eftersom man inte reviderar klassificeringen från 1855 så kommer de aldrig högre än Cru Bourgeois). Den första Cru Bourgeois-klassificeringen skedde år 1932 när 444 slott valdes ut. År 2000 försökte man sig på ett arbete att dela in Cru Bourgeois i tre kvalitetsnivåer vilket reducerade antal slott på listan till 247, men det blev ett sådant ramaskri att det till slut ledde till att fransk domstol förbjöd uttrycket helt år 2007. År 2010 re-introducerade man uttrycket, och nu finns det återigen bara en kvalitetsnivå. Det som skiljer sig från det gamla tillvägagångssättet är att man numera ansöker varje årgång till att få kallas Cru Bourgeois. Tanken är alltså att det är vinets kvalitet för årgången som skall styra och inte gammalt renommé och alla slott i Médoc får vara med och ansöka varje år.

Klassificeringen av Sauternes och Barsac 1855

Klassificeringen av slotten i Sauternes och Barsac fastslogs samtidigt som klassificeringen av Médoc år 1855. Inga förändringar har skett sedan dess. Den största skillnaden mellan Sauternes klassificering och den i Médoc är att Sauternes-klassificeringen har ytterligare en kvalitetsnivå: Grand Premier Cru Classé. Det finns enbart ett slott som ansågs leva upp till denna nivå – det mytiska Château d’Yquem som även kallas ”primus inter pares” (”den främste bland likar” eller ”Premier Cru Supérieur”). Resterande cirka 25 klassificerade slott är antingen så kallade 1er Cru Classé eller 2ème Cru Classé. Denna klassificering gäller uteslutande för söta viner.

Grand Premier Cru Classé

Château d’Yquem Sauternes

1er Cru Classé

Château La Tour Blanche Bommes (Sauternes)
Château Lafaurie-Peyraguey Bommes (Sauternes)
Clos Haut-Peyraguey Bommes (Sauternes)
Château de Rayne Vigneau Bommes (Sauternes)
Château Suduiraut Preignac (Sauternes)
Château Coutet Barsac
Château Climens Barsac
Château Guiraud Sauternes
Château Rieussec Fargues (Sauternes)
Château Rabaud-Promis Bommes (Sauternes)
Château Sigalas Rabaud Bommes (Sauternes)

2ème Cru Classé

Château Myrat (nutida namn: Château de Myrat) Barsac
Château Doisy Daëne Barsac
Château Doisy-Dubroca Barsac
Château Doisy-Védrines Barsac
Château d’Arche Sauternes
Château Filhot Sauternes
Château Broustet Barsac
Château Nairac Barsac
Château Caillou Barsac
Château Suau Barsac
Château de Malle Preignac (Sauternes)
Château Romer (nutida namn: Château Romer du Hayot) Fargues (Sauternes)
Château Lamothe Sauternes

Klassificeringen av Graves 1953

Klassificeringen av vinerna från Graves blev officiell år 1953. De klassificerade slotten utsågs av en jury som i sin tur utsetts av Institute National des Appellations d’Origine (INAO) och godkänts av det franska jordbruksministeriet samma år. De utvalda slotten har sedan dess utökats med ytterligare slott i februari 1959, men är i övrigt oförändrad. Klassificeringen Cru Classé de Graves kan avse både röda och vita viner. Ett slott kan alltså vara klassificerat för enbart sina röda viner, eller för enbart sina vita viner, eller för både sina röda och vita viner (se nedan). Samtliga klassificerade slott ligger i Graves-appellationen Pessac-Léognan.

Cru Classé

Château Bouscaut, Cadaujac (röda och vita)
Château Carbonnieux, Léognan (röda och vita)
Domaine de Chevalier, Léognan (röda och vita)
Château Couhins,Villenave-d’Ornon (vita)
Château Couhins-Lurton, Villenave-d’Ornon (vita)
Château de Fieuzal, Léognan (röda)
Château Haut-Bailly, Léognan (röda)
Château Haut-Brion, Pessac (röda)
Château Latour-Martillac, Martillac (röda och vita)
Château Laville Haut-Brion, Talence (vita)
Château Malartic-Lagravière, Léognan (röda och vita)
Château La Mission Haut-Brion, Pessac (röda)
Château Olivier, Léognan (röda och vita)
Château Pape Clément, Pessac (röda)
Château Smith Haut Lafitte, Martillac (röda)
Château La Tour Haut-Brion, Talence (röda)

Klassificeringen av Saint-Émilion 1955

Redan år 1930 var det tal om att även vinerna från Saint-Émilion skulle få en egen klassificering, men det dröjde fram till oktober 1954 innan INAO godkände att ta på sig ansvaret för denna klassificering. Den första officiella klassificeringen publicerades den 16 juni 1955 (med ändringar tillagda 1958). Listan bestod då av 12 Premier grands crus classés och 63 Grands crus classés. Kategorin Premier grands crus classé delas i sin tur upp mellan A- och B-klassificerade slott, där de som fått statusen ”A” anses vara de allra bästa.

Till skillnad från 1855 års klassificering av Médoc  och 1953 års klassificering av Graves, skulle Saint-Émilion-klassificeringen revideras ungefär vart 10:de år. Efter den initiala klassificeringen 1955 har den således uppdaterats 1969, 1986, 1996, 2006, 2012 och 2022. Den revidering som skedde 2006 var emellertid tvungen att ogiltigförklaras till följd av stora kontroverser och protester från slott som blivit nedgraderade, varvid den officiella listan från 1996 kom att vara giltig fram till 2009. Vid den senaste klassificeringen 2012 gjordes systemet om så att det inte längre enbart är ett visst antal slott som får klassificeras. Man gjorde även om domarsystemet så att det inte längre innehöll representanter från St.-Emilions vinsyndikat eller andra människor nära associerat med handeln i Bordeaux – istället bjöds sju vinprofessionella in från Bourgogne, Rhône, Champagne, Loire och Provence för att utgöra juryn.

Premier Grand Cru Classé ’A’

Château Pavie (uppgraderades 2012)
Château Figeac (uppgraderades 2022)

Tidigare ’A’-slott som hoppat av

Château Angélus (uppgraderades 2012, men hoppade av Systemet inför 2022)
Château Ausone (hoppade av Systemet inför 2022)
Château Cheval Blanc (hoppade av Systemet inför 2022)

Slotten hoppade av som en kritik för hur de tycker att klassificeringen gått från ”fokus på kvalitet till fokus på varumärkesbyggande och produktplacering”.

Premier Grand Cru Classé ’B’

Château Beauséjour (Duffau-Lagarrosse)
Château Beau-Séjour Bécot
Château Bélair-Monange
Château Canon
Château Canon-la-Gaffelière
Clos Fourtet
Château La Gaffelière
Château Larcis Ducasse
La Mondotte
Château Pavie-Macquin
Château Troplong Mondot
Château Trotte Vieille
Château Valandraud

Grand Cru Classé

Den senaste klassificeringen omfattar 64 slott som fått benämningen Grand Cru Classé Saint-Émilion. Det finns också över 200 slott som använder benämningen ”Grand Cru” på etiketten men dessa har ingenting med den officiella klassificeringen från 1955 att göra och vinernas kvalitetsnivå lever sällan upp till Grand Cru Classé-vinerna.

Klassificeringen av Pomerol

Appellationen Pomerol har ingen klassificering alls – vilket innebär att även slott som Château Pétrus (vida känt som ett av världens mest eftertraktade) inte är klassificerat.

Text: Anna Rönngren